Casimir Delavigne

fransk skald och dramatiker

Casimir Jean François Delavigne, född 4 april 1793 i Le Havre, död 11 december 1843, var en fransk skald och dramatiker. Han var bror till Germain Delavigne.

Casimir Delavigne
Född4 april 1793[1]
Le Havre[2], Frankrike
Död11 december 1843[1][2] (50 år)
Lyon[2]
BegravdPère-Lachaise
kartor och Grave of Delavigne
Medborgare iFrankrike
Utbildad vidLycée Henri IV
SysselsättningPoet, librettist, bibliotekarie, dramatiker, författare[2][3]
Befattning
Stol nummer 28 i Franska akademien (1825–1843)
SläktingarGermain Delavigne (syskon)
Namnteckning
Redigera Wikidata
Casimir Delavigne, staty av David d'Angers.

Delavigne var från 1825 medlem av Franska akademin. Ett av Delavignes tidigare verk behandlade Charles XII à Narva (1813). Han blev berömd genom tre elegier, som han kallade Messéniennes, och som skildrade Frankrikes motstånd mot de allierades två invasioner och hänsyftade på det peloponnesiska folkets långa motstånd mot spartanerna och deras bundsförvanter. Delavigne följde med sympati grekernas frihetskamp. Under julirevolutionen 1830 improviserade han en hymn, "La parisienne", tonsatt av Daniel-François-Esprit Auber, vilken en tid som en ny Marseljäs levde på folkets läppar. Bland hans dramer och tragedier märks Le Paria (1821, med körer), Marino Falieri (1829), Louis XI (1832), Les enfants d'Édouard (1833) med flera. Delavigne har även författat komedier som La princesse Aurélie (1828), Don Juan d'Autriche (1835) med flera.

Svenska översättningar redigera

  • Giftermål på gamla dagar (efter L'école des vieillards) (översättning Herman Anders Kullberg, Norstedt, 1830)
  • Don Juan af Österrike: skådespel i fem akter (Don Juan d'Autriche) (översättning Fredrik Niklas Berg, Hjerta, 1840)
  • Cid och hans dotter: tragedi i 3 akter (översättning Carl Johan Puke, Norstedt, 1843)

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] arkiv Storico Ricordi, läst: 3 december 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]

Externa länkar redigera