Brun vaktel[2] (Synoicus ypsilophorus) är en fågel i familjen fasanfåglar inom ordningen hönsfåglar.[3]
| Brunvaktel Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Hönsfåglar Galliformes |
| Familj | Fasanfåglar Phasianidae |
| Släkte | Synoicus |
| Art | Brunvaktel S. ypsilophorus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Synoicus ypsilophorus | |
| Auktor | Bosc, 1792 |
| Synonymer | |
|
Brun vaktel Coturnix ypsilophora | |
Utseende och läte redigera
Brunvakteln är en stor och kraftigt tecknad vaktel. På håll verkar den dock rätt enfärgad och brun. Lätet är en tvåtonig vissling.[4]
Utbredning och systematik redigera
Brunvaktel delas in i tio underarter med följande utbredning:[3]
- Synoicus ypsilophorus raaltenii – Små Sundaöarna (Flores, Timor och angränsande öar)
- Synoicus ypsilophorus pallidior – Små Sundaöarna (Sumba och Sawu)
- Synoicus ypsilophorus saturatior – lågland på norra Nya Guinea
- Synoicus ypsilophorus lamonti – mellersta delarna av det centrala höglandet på Nya Guinea
- Synoicus ypsilophorus dogwa – lågland på södra Nya Guinea
- Synoicus ypsilophorus plumbeus – lågland på östra Nya Guinea
- Synoicus ypsilophorus monticola – högt belägna gräsmarker på sydöstra Nya Guinea
- Synoicus ypsilophorus mafulu – södersluttningar i bergstrakter på sydöstra Nya Guinea
- Synoicus ypsilophorus australis – fuktiga områden i Australien
- Synoicus ypsilophorus ypsilophorus – Tasmanien
Underarten lamonti inkluderas ofta i mafulu.[5]
Släktestillhörighet redigera
Brunvakteln fördes tidigare till Coturnix. DNA-studier visar dock att den står närmare asiatisk och afrikansk blåvaktel i Excalfactoria.[6] De tre förs numera därför ofta till ett eget släkte, Synoicus. Senare genetiska studier visar att även papuavakteln (Anurophasis monorthonyx) tillhör samma klad.[7]
Levnadssätt redigera
Brunvakteln hittas vanligen i sumpiga marker med högt gräs. Där kan den ses kila över stigar i smågrupper eller explosivt flyga upp när man nästan trampar på den.[4]
Status och hot redigera
Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]
Bilder redigera
Referenser redigera
- ^ [a b c] Birdlife International 2012 Synoicus ypsilophorus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
- ^ [a b] McGowan, P. J. K. and G. M. Kirwan (2020). Brown Quail (Synoicus ypsilophorus), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.broqua1.01
- ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
- ^ Seabrook-Davison M, L Huynen, DM Lambert & DH Brunton. 2009. Ancient DNA resolves identity and phylogeny of New Zealand’s extinct and living quail (Coturnix sp.). PLoS ONE 4(7): e6400.
- ^ Kimball RT, PA Hosner & EL Braun. 2021. A phylogenomic supermatrix of Galliformes (Landfowl) reveals biased branch lengths. Molecular Phylogenetics and Evolution. 158: 107091.
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör brunvaktel.
Wikispecies har information om Synoicus ypsilophorus.- Läten på xeno-canto.org
