Purpurkardinal[2] (Passerina versicolor) är en fågel i familjen kardinaler inom ordningen tättingar.[3] Den förekommer huvudsakligen i norra Centralamerika från Mexiko till Guatemala, men även in över gränsen i södra USA, i Arizona, New Mexico och Texas.
| Purpurkardinal Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Kardinaler Cardinalidae |
| Släkte | Passerina |
| Art | Purpurkardinal P. versicolor |
| Vetenskapligt namn | |
| § Passerina versicolor | |
| Auktor | (Bonaparte, 1838) |
| Utbredning | |
 | |
| Synonymer | |
| |
Utseende redigera
Purpurkardinalen är en liten (11–14 cm) finkliknande fågel med liksom andra Passerina-finkar vitt skilda hon- och handräkter. Unikt för båda könen är att näbbens övre halva är något böjd. Hane i häckningsdräkt är en praktfull blandning av lila och rött, med karmosinröd på ovan- och undersida, i en ögonring och bak på hjässan, violblå på ansikte, övergump och skuldror samt svart runt näbben. I skuggorna verkar färgerna försvinna och den framstår mest som svartaktig. Honan är musbrun ovan och gråbeige under, utan streck och vingband som hos släktingarna.[4]
.jpg)
_-_panoramio.jpg)
Läten redigera
Sången är något mörkare och hårdare än andra Passerina-finkar, utan upprepade fraser. Rytmen är ett mellanting lazulikardinalens upphackade och påvekardinalens jämna. Lätena liknar släktingarna, vassa "spik" och i flykten ett gällt och strävt ljud.[5]
Utbredning och systematik redigera
Purpurkardinalen delas in i fyra underarter med följande utbredning:[3]
- Passerina versicolor dickeyae – södra Arizona till västra Mexiko (Sonora till västra Durango, Jalisco och Colima)
- Passerina versicolor versicolor – södra Texas till södra Mexiko (Oaxaca och Guerrero)
- Passerina versicolor pulchra – södra Baja California
- Passerina versicolor purpurascens – södra Mexiko (Chiapas) till centrala Guatemala
Levnadssätt redigera
Purpurkardinalen hittas i täta ökensnår, buskmarker utmed vattendrag och snårskogar. Den undviker tätbefolkade områden och ses oftast inte vid fågelmatningar. Fågeln födosöker lågt i den täta växtligheten efter insekter som den skrämmer upp genom att rycka på vingar och stjärt. Den tar också frön och kaktusfrukt.[4]
Häckning redigera
Purpurkardinalen inleder häckningen vanligen i slutet av maj eller början av juni, men vissa väntar till att sommarregnen börjar i juli eller augusti. Det skålformade boet placeras ungefär en meter ovan marken i ett törnsnår eller ett litet träd. Däri lägger den två till fem ägg.[4]
Status och hot redigera
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till 360.000 häckande individer.[6]
Referenser redigera
- ^ [a b c] Birdlife International 2016 Passerina versicolor Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
- ^ [a b c] Varied Bunting Faktablad om purpurkardinal på allaboutbirds.org
- ^ Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 397. ISBN 0-679-45120-X
- ^ Partners in Flight (2017). Avian Conservation Assessment Database. 2017.
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör purpurkardinal.
Wikispecies har information om Passerina versicolor.- Läten på xeno-canto.org
