Brahminglada

fågelart i Asien och Australien

Brahminglada[2] (Haliastur indus) är en syd- och sydostasiatisk samt australisk fågel i familjen hökar inom ordningen hökfåglar.[3]

Brahminglada
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Adult brahminglada
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHökfåglar
Accipitriformes
FamiljHökar
Accipitridae
SläkteHaliastur
ArtBrahminglada
H. indus
Vetenskapligt namn
§ Haliastur indus
Auktor(Boddaert, 1783)
Synonymer
  • Falco indus Boddaert, 1783 (protonym)
  • Braminglada

Utseende och levnadssätt redigera

Brahmingladan är med sina 48 centimeter i längd en relativt liten glada.[4] Den vuxna fågeln är kastanjefärgad med vitt huvud, bröst och hals.[4] I flykten syns den svartspetsade handen som typiskt för gladorna i Milvus och Haliastur hålls karakteristiskt bakåtvinklad. Stjärten är relativt kort och rundad till skillnad från Milvus-gladornas långa och kluvna stjärt.

Den juvenila fågeln är genomgående brun och svagt streckad på huvud, bröst och mantel.[4] Stjärten är kanelfärgad och på den utbredda vingen syns en ljus fläck vid handpennornas bas.[4]

Fågeln hittas nära vatten både vid kusten och inåt land.

Utbredning och systematik redigera

Brahmingladan delas upp i fyra underarter:[3]

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till fler än 100 000 individer.[1] Dess tillbakagång, som framför allt sker i Sydostasien, tros bero på habitatförlust, förföljelse, överanvändning av bekämpningsmedel och möjligen även förbättrad renhållning.[1]

Namn redigera

Brahminer är skriftlärda som utgör den högsta kasten inom hinduismen.

Bilder redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e] Birdlife International 2012 Haliastur indus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b c d] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press

Externa länkar redigera