Boothiaviken
Boothiaviken (engelska: Gulf of Boothia[1]) är ett 700 km långt innanhav i Nunavut, Kanada. Västra delen ligger inom regionen Kitikmeot medan östra delen ligger inom regionen Qikiqtaaluk. Innanhavet avgränsas i öster av Baffinön och Melvillehalvön. I väster ligger Somersetön och Boothiahalvön. Den avgränsas av det kanadensiska fastlandet i söder. I norr finns en bred förbindelse via Prince Regent Inlet till Lancastersundet. De smala sunden Fury och Heclasundet och Bellotsundet förbinder innanhavet med Foxe Basin i sydost respektive Franklin Strait i väster. Namnet till trots är det således i strikt mening inte en vik. [2]
Namnet gavs av den skotska upptäcktsresanden John Ross efter engelsmannen sir Felix Booth, mecenat på hans andra expedition på jakt efter Nordvästpassagen.
Källor redigera
- ^ Gulf of Boothia at GeoNames.Org (cc-by); post uppdaterad 2006-01-18; databasdump nerladdad 2015-12-29
- ^ Nationalencyklopedins världsatlas, sidan 174, ISBN 91-7133-473-4
Vidare läsning redigera
- Barber, D. G., and J. Iacozza. 2004. "Historical Analysis of Sea Ice Conditions in M'Clintock Channel and the Gulf of Boothia, Nunavut: Implications for Ringed Seal and Polar Bear Habitat". Arctic. 57: 1-14.
- Collin, A. E. An Oceanographic Study of Prince Regent Inlet, the Gulf of Boothia and Adjacent Waters. [S.l.]: Atlantic Oceanographic Group, 1958.
- Markham, Albert Hastings, and Sherard Osborn. A Whaling Cruise to Baffin's Bay and the Gulf of Boothia. And an Account of the Rescue of the Crew of the "Polaris.". London: S. Low, Marston, Low, and Searle, 1875.