Bombus argillaceus (saknar svenskt namn) är en insekt i släktet humlor (Bombus).

Bombus argillaceus
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassInsekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
UnderordningMidjesteklar
Apocrita
(orankad)Gaddsteklar
Aculeata
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljLångtungebin
Apidae
SläkteHumlor
Bombus
UndersläkteMegabombus[1]
ArtB. argillaceus
Vetenskapligt namn
§ Bombus argillaceus
Auktor(Scopoli, 1763)[2]
Hitta fler artiklar om djur med

Utbredning redigera

Humlan förekommer från alpdalarna i södra Frankrike, schweiziska Rhòne och Slovakien söderöver till Medelhavskusten, dock med undvikande av Iberiska halvön och södra Italien. Österut finns den över större delen av Österrike, hela Ungern, södra Rumänien, Moldavien, Ryssland (upp till Kursk och Volgograd) till östra Kazakstan. I sydöst finns den i hela Balkan över Kreta, Cypern, Turkiet, Kaukasus och Transkaukasus till norra Iran.[3] Ett par fynd har även gjorts i USA.[4]

Beskrivning redigera

En stor, långtungad humla med mycket långsträckt huvud; drottningen är 24–28 millimeter lång, arbetarna och hanarna betydligt mindre.[5] Vingarna är mörka men genomskinliga, och pälsen är slät. Mellankroppen har en bred gul krage, och ett likaledes brett, gult band över bakre delen. Bakkroppen är helt svart hos drottningen; arbetare och hanar har ett gult band på det främsta segmentet och mitten av det andra samt en vit bakkroppsspets.[6]

Ekologi redigera

En solälskande art som förekommer på varma och torra marker. Humlan har ett av de största bona bland europeiska arter; det innehåller mellan 100 och 600 individer, i de sydliga delarna av utbredningsområdet ibland ännu fler. Boet anläggs underjordiskt, ofta i övergivna musbon. Arten har Bombus maxillosus som boparasit.[5]

I Turkiet kan den gå upp till 2 500 m höjd, även om den oftast håller sig kring 900 och 1 870 m.[6]

Arten är genetiskt mycket lik fälthumla (Bombus ruderatus), som den endast skiljer sig från genom drottningarnas färgmönster, och hybrider förekommer mellan de två arterna.[7] Utseendemässigt påminner arbetare och hanar om trädgårdshumla (Bombus hortorum) med undantag för de mörka vingarna och den släta pälsen.[6]

Näringsväxter är bland andra kransblommiga växter som dån, hjärtstilla och bosyska, ärtväxter som klövrar, åkerböna och vickrar, vallört och sporrar.[5]

Källor redigera

  1. ^ Megabombus (på engelska). Natural History Museum, London. http://www.nhm.ac.uk/research-curation/research/projects/bombus/mg.html. Läst 12 januari 2015. 
  2. ^ Bombus argillaceus, (Scopoli, 1763) ITIS
  3. ^ Pierre Rasmont. Bombus (Megabombus) argillaceus (Scopoli, 1763)” (på engelska). Atlas Hymenoptera. Université de Mons. Arkiverad från originalet den 3 december 2013. https://web.archive.org/web/20131203085951/http://zoologie.umh.ac.be/hymenoptera/pagetaxon.asp?tx_id=3033. Läst 12 januari 2013. 
  4. ^ ”Discover Life - Apidae: Bombus argillaceus” (på engelska). Discover Life. http://www.discoverlife.org/mp/20m?kind=Bombus+argillaceus. Läst 12 januari 2013. 
  5. ^ [a b c] ”Tonerdhummel - Bombus argillaceus” (på tyska). Wildbienen. http://www.wildbienen.de/b-argill.htm. Läst 12 januari 2013. 
  6. ^ [a b c] Pierre Rasmont. Bombus (Megabombus) argillaceus (Scopoli, 1763)” (på engelska). Atlas Hymenoptera – Bombus of Turkey. Université de Mons. http://www.atlashymenoptera.net/pagetaxon.asp?tx_id=1302. Läst 13 januari 2013. 
  7. ^ ”Megabombus” (på engelska). Natural History Museum, London. http://www.nhm.ac.uk/research-curation/research/projects/bombus/mg.html. Läst 12 januari 2013.