Blåhätta
Blåhätta[2] (Phoenicurus coeruleocephala) är en bergslevande asiatisk tätting som numera placeras i familjen flugsnappare.[3]
| Blåhätta Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Flugsnappare Muscicapidae |
| Släkte | Phoenicurus |
| Art | Blåhätta P. coeruleocephala |
| Vetenskapligt namn | |
| § Phoenicurus coeruleocephala | |
| Auktor | Vigors, 1831 |
| Synonymer | |
| |
Kännetecken redigera
Utseende redigera
Blåhättan är en 15 cm lång medlem av släktet rödstjärtar, dock unik bland dem genom att ha en svart istället för rödaktig stjärt. Hanen har svart huvud och bröst, blågrå hätta, svart ovansida med vita vingband och vit undersida. Utanför häckningstid är ovansidans teckning dold av ljusa bräm. Honan är grå med tydliga vingband och kastanjefärgad övergump.[4]
_(38899737694).jpg)
Läten redigera
Sången som levereras från en hög sittplats i ett träd liknar klippsparvens.[5]
Utbredning och systematik redigera
Blåhättan häckar i ett område från Tien Shan i sydöstra Kazakstan och västra Kina (västra Xinjiang), söderut till nordöstra och östra Afghanistan och österut genom västra och centrala Himalaya till centrala Nepal, möjligen även Bhutan.[5] Efter häckningen rör den sig till lägre höjder söder om häckningsområdet.[5] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Släktestillhörighet redigera
Blåhätta placeras vanligtvis i släktet Phoenicurus. DNA-studier visar att de tre avvikande rödstjärtarna strömrödstjärt (Chaimarrornis leucocephalus) samt två arter i Rhyacornis är inbäddade i Phoenicurus.[6][7][8] De flesta har därför expanderat släktet till att omfatta dessa tre arter. Vissa har dock valt att behålla dem i sina släkten och istället dela upp Phoenicurus i två delar, där blåhättan och dess närmaste släktingar vitstrupig rödstjärt, blåstrupig rödstjärt, altajrödstjärt och alashanrödstjärt lyfts ut till det egna släktet Adelura.[9]
Familjetillhörighet redigera
Rödstjärtarna ansågs fram tills nyligen liksom bland andra stenskvättor, stentrastar och buskskvättor vara små trastar. DNA-studier visar dock att de är marklevande flugsnappare (Muscicapidae) och förs därför numera till den familjen.[10][11]
Levnadssätt redigera
Blåhättan häckar på klippiga sluttningar med öppen skog på mellan 2400 och 4300 meters höjd. Sommartid lever den av insekter, vintertid även bär och frön. Fågeln häckar mellan maj och juni i Afghanistan och Tadzjikistan, från mitten av maj till slutet av juni eller början av juli i Pakistan, maj-juli i Kashmir och april-juli i Nepal. Arten är höjdledsflyttare.[1][5]
Status och hot redigera
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som ganska vanlig i Afghanistan och lokalt vanlig i norra Pakistan samt norra och östra Indien, dock mindre vanlig i Nepal och ovanlig i Tien Shan och Pamir-Alai.[12]
Noter redigera
- ^ [a b c d] Birdlife International 2016 Phoenicurus coeruleocephala Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
- ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
- ^ [a b c d] Collar, N. (2018). Blue-capped Redstart (Phoenicurus coeruleocephala). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58495 28 november 2018).
- ^ Pan, Q.-W., F.-M. Lei, S.-J. Yang, Z.-H. Yin, Y. Huang, F.-D. Tai, A. Kristin (2006), Phylogeny of some turdinae birds based on mitochondrial cytochrome b gene sequences Arkiverad 2 april 2015 hämtat från the Wayback Machine., Acta Zool. Sinica 52, 87-98.
- ^ Voelker, G. (2010), Repeated vicariance of Eurasian songbird lineages since the Late Miocene, J. Biogeogr. 37, 1251-1261.
- ^ Voelker, G., G. Semenov, I.V. Fadeev, A. Blicka, and S.V. Drovetski (2015), The biogeographic history of Phoenicurus redstarts reveals an allopatric mode of speciation and an out-of-Himalayas colonization pattern, Systematics and Biodiversity
- ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
- ^ Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.
- ^ Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae), Zool. Scripta 39, 213-224.
- ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2005. Handbook of the Birds of the World, vol. 10: Cuckoo-shrikes to Thrushes. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
Externa länkar redigera
Wikispecies har information om Phoenicurus coeruleocephala.
Wikimedia Commons har media som rör blåhätta.- Bilder och filmer på Internet Bird Collection
- Läten på xeno-canto.org
