Beth Hennings

svensk politiker och historiker.
Ej att förväxla med Betty Hennings.

Betty Constance (Beth) Hennings, född 18 juli 1889 i Norrsunda församling, Stockholms län, död 13 juli 1971 i Stockholm (Engelbrekt),[7] var en svensk folkpartistisk politiker och historiker.

Beth Hennings
Född18 juli 1889[1][2][3]
Norrsunda församling[1][2][4], Sverige
Död13 juli 1971[2][3] (81 år)
Trosa[3]
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet[3]
SysselsättningFörfattare[2], historiker[5], politiker[2][3]
Befattning
Rektor[3][5]
Andrakammarledamot, Stockholms kommuns valkrets (1937–1937)[2][3]
Politiskt parti
Folkpartiet[3]
PartnerGina Leffler[6]
FöräldrarRudolf Hennings[5][3]
Lisen Hennings[3]
Redigera Wikidata

Utbildning och karriär redigera

 
I Uppsala hösten 1911. Från vänster till höger: Ingrid Reuterskiöld, Polly Fryklund, Beth Hennings, Eva Andén, Elin Odencrantz samt Märta Tamm-Götlind.

Hennings studerade[8] vid Uppsala universitet där hon 1913 blev filosofie magister.

Eftersom en akademisk karriär inte var möjlig för kvinnor förrän 1923 gjorde Hennings ett långt studieuppehåll innan hon disputerade för filosofie doktorsgrad 12 november 1935 som första kvinna i historia vid Stockholms högskola[9]. Därefter fick hon anställning som lärare vid Sofi Almquists samskola i Stockholm. År 1937 anställdes hon som undervisningsråd vid Skolöverstyrelsen och 1939 blev hon rektor vid Högre allmänna läroverket för flickor på Södermalm.

Hennings var engagerad i kvinnofrågor, bland annat som ordförande för sammanslutningen Nya Idun 1935–1943. Hon var även medlem i Akademiskt bildade kvinnors förening [10], sedermera Kvinnliga Akademikers Förening.

Politisk karriär redigera

Hennings var riksdagsledamot[11] för Folkpartiet under 1937 för Stockholms stads valkrets i andra kammaren.

Under sin tid i riksdagen var hon bland annat ledamot i första tillfälliga utskottet i andra kammaren. Hon var även ledamot i utlänningsnämnden 1938–1944 samt statens utlänningskommission 1944–1946. I riksdagen var hon främst engagerad i skolfrågor.

Bibliografi redigera

  • Grevinnan d’Egmont och Gustav III (1920)
  • Maria Stuart – en levnadsteckning (1923)
  • Gustav III och grevinnan de Boufflers – en brevväxling från vänskapskultens tidevarv (1928)
  • Gustav III som kronprins – en studie av Gustav III:s levnad, tänkesätt och politiska strävanden under kronprinstiden (doktorsavhandling) (1935)
  • Gustav III (1957)
  • Ögonvittnen om Gustav III (1960)
  • Resa genom sju decennier (memoarer) (1963)
  • Fyra gustavianska studier (1967)

Referenser redigera

  1. ^ [a b] Norrsunda kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/SSA/1543/C I/7 (1884-1894), bildid: 00057850_00019, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 14 september 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f] Betty Constance (Beth) Hennings1889-08-18 — 1971-07-13Skolledare, författare, historiker, läst: 14 september 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e f g h i j] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 1, 1985, s. 104, Hennings i Stockholm, Beth C, läst: 19 januari 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ Hennings, Betty Constance, f. 1889 i Norrsunda Stockholms län, Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 14 september 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c] Hennings, släkt, läst: 14 januari 2023.[källa från Wikidata]
  6. ^ Bostonäktenskap i Sverige, läs online, läst: 28 januari 2018.[källa från Wikidata]
  7. ^ Sveriges dödbok 1830–2020, Version 8.01, Sveriges Släktforskarförbund: Hennings, Betty Constance
  8. ^ Nordic Academic Press: Populär Historia 8/2007
  9. ^ Stockholms Universitet Historiska institutionen Arkiverad 28 januari 2018 hämtat från the Wayback Machine. Kvinna och historiker - Beth Henningssymposium 12 november 2015
  10. ^ Göteborgs universitetsbibliotek
  11. ^ Tvåkammarriksdagen 1867-1970, band 1 (Almqvist & Wiksell International 1988)

Vidare läsning redigera

Externa länkar redigera