Bengt Danielsson

svensk etnograf och författare
För den farmaceutiska forskaren (1924–2008), se Bengt Danielsson (farmaceut).

Bengt Emmerik Danielsson, född 6 juli 1921 i Krokek i Östergötland, död 4 juli 1997 i Stockholm, var en svensk etnograf och författare. Han deltog i Thor Heyerdahls Kon-Tiki-expedition 1947, och hade ett stort engagemang och intresse för Oceanien. Han mottog Right Livelihood Award 1991.

Bengt Danielsson
Född6 juli 1921[1]
Krokek, Sverige
Död4 juli 1997 (75 år)
Stockholm
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet
University of Washington
SysselsättningAntropolog, etnolog, etnograf[2], upptäcktsresande, författare[2], världsresenär[2]
ArbetsgivareEtnografiska museet
MakaMarie-Thérèse Danielsson[3]
Utmärkelser
Right Livelihood Award (1991)[4]
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Bengt Danielsson var son till överläkaren Emmerik Danielsson (1875-1927) och Greta Danielsson (född Källgren, 1889-1990). Fadern arbetade på Kolmårdssanatoriet och omkom i en bilolycka 1927. Bengt Danielsson växte därefter upp med sin mor och en moster på Bråddgatan i Norrköping. Som barn samlade han på tidningsklipp från oroshärdar från världens alla hörn. På somrarna var han cykelburen reporter på Östergötlands Dagblad. Under andra världskriget studerade han vid Uppsala universitet. Efter studierna i Uppsala påbörjade han en jordenruntresa och i Perus huvudstad Lima träffade han sin blivande fru, som då var guvernant åt den franska handelsattachéns barn. Något senare träffade han norrmannen Thor Heyerdahl.

Han deltog som ende svensk (och ende spansktalande) i Thor Heyerdahls Kon-Tiki-expedition 1947. Expeditionen seglade 7 000 km på en balsaflotte från Callao i Peru till Raroia, en av Tuamotuöarna i östra Stilla havet. Resan varade 101 dagar.

Han fortsatte sin jordenruntresa och efter en tid i Seattle gick han ombord på en fraktbåt med destination Peru. I Lima gifte sig Danielsson med fransyskan Marie-Thérèse Sailley (1923-2003) född i Vosges[5]. Paret bosatte sig i Franska Polynesien, först på Raroia (1949-1952), där han kom att göra etnografiskt fältarbete, och från 1953 på Tahiti. Danielsson blev filosofie doktor 1955 vid Uppsala universitet med avhandlingen Work and Life on Raroia[6].

Han var intendent för Bernice P. Bishop Museum i HonoluluHawaii 1952–1966, extra museidirektör för Etnografiska museet i Stockholm 1966–1971, samt korrespondent för tidskriften Pacific Islands Monthly. Makarna Danielsson har publicerat flera böcker om Polynesien, bland annat en sex-volymers studie om övärldens historia, samt barnboken Villervalle i Söderhavet[7], som också gick som TV-serie i Sveriges Television.

Mellan åren 1961 och 1978 var han Sveriges konsul i Franska Polynesien.

Makarna Danielsson var mycket aktiva i protesterna mot Frankrikes kärnvapenprov vid Mururoaatollen. På grund av det engagemanget fråntogs han 1978 titeln som konsul. Bengt och Marie-Thérèse Danielsson erhöll Right Livelihood Award 1991 för sina insatser i kampen mot de franska kärnvapensprängningarna.

Bengt Danielsson ligger begravd på Östra Tollstads kyrkogård i Östergötland. Där restes en minnessten 2004. Vännen och författaren Pehr Hasselroth lät tillverka stenen. Veckan före jul 2006 skändades graven då någon hackat in märken i stenen.[8] Även Danielssons fru och dottern Maruia är begravda där enligt inskriptionen på gravstenen. Maruia (1952–1972) avled efter att ha drabbats av cancer.[9]

I den norska långfilmen Kon-Tiki (2012) om Heyerdahls expedition spelas Danielsson av Gustaf Skarsgård.[10]

Erkännande redigera

Tahitis president Oscar Temaru var inbjuden av Frankrikes president Jacques Chirac att fira nationaldagen den 14 juli 2006. I stället reste Temaru till Bengt Danielssons grav i Östra Tollstad där han la ner en blomsterkrans och ett snäckhalsband. Han uttalade vid det tillfället att han betraktar Bengt och Marie-Thérèse Danielsson som sina andliga föräldrar och att de var de modigaste personer han mött.[11]

Bibliografi redigera

  • 1951 - Den lyckliga ön
  • 1952 - Söderhavets glömda öar: reseskildring från Marquesasöarna
  • 1954 - Djungelvandringar och havsseglatser: en samling resekåserier
  • 1954 - Söderhavskärlek : en skildring av polynesiernas sexualliv och familjeförhållanden
  • 1955 - Work and Life on Raroia. An Acculturation Study of the Tuamotu Group, French Polynesia[12]
  • 1956 - Bumerang
  • 1957 - Villervalle i Söderhavet
  • 1958 - Villervalles ökenäventyr
  • 1959 - Det stora vågspelet: Tahiti Nui-Expeditionen
  • 1960 - "Bumerangresan"
  • 1962 - Med Bounty till Söderhavet
  • 1963 - Kapten Villervalle ny upplaga 1989 under titeln Villervalles Kon-Tikifärd
  • 1963 - Raroia, den lyckliga ön
  • 1964 - Aloha: Resare-Bengt berättar
  • 1965 - Dagligt liv på Raroia
  • 1964 - Gauguins söderhavsår
  • 1971 - Söderhavsberättelser
  • 1977 - Moruroa, mon amour
  • 1986 - Bengt Danielsson i Söderhavet
  • 1986 - Förgiftat paradis (Med Marie-Thérese Danielsson)
  • 1991 - I James Cooks kölvatten

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 4 maj 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, www.theintelligencer.com .[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, rightlivelihood.org .[källa från Wikidata]
  5. ^ Wallström, Margot (2003). Marie-Thérèse Danielsson. Svenska Dagbladet. 2003-04-01
  6. ^ Danielsson, Bengt (1955) (på engelska). Work and life on Raroia: an acculturation study from the Tuamotu group, French Oceania. Uppsala: Almqvist & Wiksell. Libris 514251 
  7. ^ Danielsson, Bengt (1957). Villervalle i Söderhavet. Stockholm: Saxon & Lindström. Libris 2137624 
  8. ^ ”Filipsson, Thomas (2006). Kon-Tiki-farares grav skändad. Norrköpings tidningar. 2006-12-29”. Arkiverad från originalet den 8 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141008235854/http://www.nt.se/nyheter/kon-tiki-farares-grav-skandad-1559339.aspx. Läst 6 oktober 2014. 
  9. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 4 november 2010. https://web.archive.org/web/20101104174003/http://www.arapo.org.pf/maruia.html. Läst 14 januari 2010. 
  10. ^ Asp, Jon. ”»Kanske skulle jag ha varit mer tillgänglig«”. Fokus. http://www.fokus.se/2013/03/kanske-skulle-jag-ha-varit-mer-tillganglig-2/. Läst 22 mars 2013. 
  11. ^ Norrköpings Tidningar, 2006-07-15: Han delar Danielssons frihetsdröm Länkad 2017-07-03
  12. ^ Almqvist & Wiksells, Uppsala, 1955 ; Saxon & Lindström, Stockholm, 1955 ; Allen & Unwin, London, 1956 ; MacMillan, New-York, 1956.

Källor redigera

Externa länkar redigera