Bandmarkgök[2] (Neomorphus radiolosus) är en starkt utrotningshotad sydamerikansk fågel i familjen gökar.[3]

Bandmarkgök
Status i världen: Starkt hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningGökfåglar
Cuculiformes
FamiljGökar
Cuculidae
SläkteNeomorphus
ArtBandmarkgök
N. radiolosus
Vetenskapligt namn
§ Neomorphus radiolosus
AuktorSclater & Salvin, 1878
Utbredning

Utseende redigera

Bandmarkgöken är en stor (46 cm), skogslevande gök som liksom namnet avslöjar tillbringar mycket tid på marken. Ovansidan är kraftigt sotfärgad, undersidan gul, liksom näbben. Runt ögat syns en stor blå bar fläck. På huvudet syns även en svartaktig, glansig huvudtofs. Den är svart även på ryggen och undersidan, men täckt av beigevita fjäll eller band. På vingarna och nedre delen av ryggen är den kastanjebrun. Den långa stjärten är grönglänsande svart. Liknande rostbukig markgök är bronsbrun ovan och på stjärten med grönglänsande vingar och ett brutet, svart bröstband.[1]

Läte redigera

Lätet är ett djupt, upprepat "moo", likt en råmande ko eller en duva. Även högljudda näbbklappringar hörs.[1]

Utbredning och status redigera

Fågeln förekommer i det fuktiga låglandet i sydvästra Colombia och nordvästra Ecuador.[3] IUCN kategoriserar arten som starkt hotad.[1]

Noter redigera

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Neomorphus radiolosus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11

Externa länkar redigera