Baleariska,[2] även ökatalanska,[3] kallas den dialektgrupp av katalanska som talas på Balearerna. Den innehåller de tre dialekterna mallorkinska (mallorquí, på Mallorca), menorkinska (menorquí, på Menorca) och eivissenc (på Ibiza). Knappt hälften av befolkningen använder i dagligt bruk katalanska, inklusive fastlandsvarianter som inte ingår i baleariskan.

Baleariska
balear
Talas iSpanien Spanien
RegionBalearerna Balearerna
Antal talare746 792[a] (2001)[1]
StatusStabilt/lokalt hotat
SpråkfamiljBaleariska
Officiell status
Officiellt språk iBalearerna Balearerna (Spanien)
Språkkoder
ISO 639‐1ca
ISO 639‐2cat
ISO 639‐3
SILcln
Baleariskan (i rött) är del av den östliga huvudgruppen av katalanska, som även talas i centrala och östra Katalonien (centralkatalanska, i ljusrött) och nordligaste Katalonien/Roussillon (nordkatalanska, i beige).

Historik och utveckling redigera

Katalanska språket introducerades på Balearerna av invandrare från Nordkatalonien och Empordà-regionen i nordöst, vilket kommit att prägla dialekternas karaktär.

Sedan demokratiseringen av Spanien och införandet av de regionala självstyret har baleariska dialekter kommit att användas i olika medier – inklusive inom musiken (exempel: Antònia Font). Cirka en tredjedel av befolkningen på Balearerna har katalanska (baleariska eller någon annan katalansk dialekt) som modersmål, knappt hälften använder katalanska som samtalsspråk, och tre fjärdedelar kan tala språket. Jämförelser mellan 2003 och 2010 har visat att användningen av katalanska/baleariska legat i stort sett still i de olika delarna av regionen; på Ibiza och Formentera har användningen ökat något, medan bruket av katalanska gått ner något på Menorca.[4]

På Balearerna anammas Kataloniens språkorgan Institut d'Estudis Catalans (IEC) och dess standard för katalanska i de flesta officiella sammanhang. IEC säger att cantam och cantem ('vi sjunger') är likvärdiga stavningar, medan BU hävdar att den rekommenderade formen är cantam.

Däremot används inte många andra särskiljande drag hos baleariskan inom den katalanska som lärs ut. Utbildning på katalanska (på högre nivå) sker närmast på "rikskatalanska", och regionstyret på Balearerna använder själva standardkatalanskan i skrift.[5] Efter en redaktionell språkstrid beslöt den regionala baleariska TV:n i september 2015 att återgå till att använda mer eller mindre standardkatalanska i sina (studio)sändningar. Därmed anslöt man sig till Balearernas universitet, som sedan tidigare arbetar efter en språkmanual som ligger katalanskan i Katalonien (där den mesta akademiska litteraturen på någon form av katalanska ges ut) nära.[6]

Fonetik och fonologi (urval) redigera

Betonad vokal redigera

  • Den neutrala, obetonade vokalen (vid stavningen a eller e) uttalas [ə], i likhet med i östkatalanskan på fastlandet (Katalonien). Även betonat e betonas på samma sätt, som i vermell [vərˈməj] (röd). I delar av Mallorca, Menorca och Ibiza finns dock samma tendens som på fastlandet att uttala betonat e som [ɛ].

Obetonad vokal redigera

  • A tappas i obetonade ordslut på -iaglòria [ˈglɔɾi] – på större delen av Mallorca.
  • Reduktion av ordgrupperna gua och qua till go och ko, i obetonad position och var som helst i ordet; detta gäller på Mallorca. Exempel: aigua blir aigo, llengua blir llengo.
  • På Mallorca skiljer man uttalsmässigt på obetonade o och u, utom i Sóller och Fornalutx. På Menorca och Ibiza sammanfaller uttalet av dessa, i likhet med östkatalanskan på fastlandet.

Konsonanter redigera

  • ll uttalas som [j], utom av talare i Palma (sannolikt påverkat av europeisk spanska, där man har [lj]).
  • Framför betonad, främre vokal (e och i) faller uttalet av ll ibland helt bort. Exempel: collir [cɔir].
  • Man skiljer på b och v, till skillnad från katalanska på fastlandet.
  • I mallorkinskan och menorkinskan finns många exempel på assimilation. Exempel: cap moix uttalas som om det stavats cam moix.

Formlära och syntax redigera

  • Bestämd artikel är es, sa, es, och ses (kallat l’article salat), till skillnad från fastlandskatalanskans el, la, els och les. På Mallorca och Menorca (men inte på Ibiza) ändras es till ets före vokal.[7] I exempelvis Pollença används istället "riksformerna" av bestämd artikel. (Ursprunget till artikeln är latinets demonstrativa pronomen ipse/ipsa/ipsum, och l'article salat förekommer även i vissa dialekter av occitanska.[8] Övriga romanska språk har baserat sina bestämda artiklar på ett annat demonstrativ pronomen – ille/illa/illud.[9])
  • Personliga artiklar framför namn är en (mansnamn) och na (kvinnonamn). Framför vokal dras det ihop till n’.
  • Verb enligt första konjugationen har särskilda former. Pluralformerna i första och andra person presens indikativ är: cantam och cantau ('vi sjunger', 'ni sjunger').
  • Första person presens indikativ har noll-suffix: jo compr ('jag köper'), jo tem ('jag fruktar'), jo dorm ('jag sover').

Ordförråd och semantik redigera

Några typiska ord som används i baleariskan:

  • al·lot (fastlandskatalanska: noi, 'pojke'); ca/cus eller cussa (gos, gossa, 'hund'); moix (gat, 'katt'); cercar (buscar, 'söka'); horabaixa (tarda, 'kväll'); botar (saltar, 'hoppa'); boix, nin eller fillet (xiquet, nen, 'pojke', 'grabb').

Annorlunda namnformer:

  • cotxo (cotxe, 'bil'), sebre (saber, 'veta').

Anmärkningar redigera

  1. ^ Siffran gäller alla katalansktalande på Baleariska öarna, inklusive inflyttade fastlandsbor med annan modersmålsdialekt.

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från katalanskspråkiga Wikipedia, 28 januari 2014.

Noter redigera

  1. ^ ”2001 census, from Institut Balear d'Estadística, Govern de les Illes Balears” (på katalanska). Caib.es. http://www.ibestat.cat/ibestat/estadistiques/poblacio/censos-poblacio/cens-2001/bd1a335c-a1ce-4d5e-8abf-2fe69850118d. Läst 7 september 2010. 
  2. ^ "ibero-romanska språk". NE.se. Läst 29 mars 2014.
  3. ^ "Ethnologue: Catalan-valencian-balear" Ethnologue.com. Läst 29 mars 2014. (engelska)
  4. ^ Calafat, Macià (2011-03-11): ("La llengua a les Balears, una situació complexa". Arkiverad 7 april 2014 hämtat från the Wayback Machine. Tribuna.cat. Läst 29 mars 2014. (katalanska)
  5. ^ "Convocatòria de les proves de maig de 2014 per obtenir els certificats de català que expedeix la Conselleria d'Educació, Cultura i Universitats". Caib.es. Läst 29 mars 2014. (katalanska)
  6. ^ "IB3 torna al català estàndard". media.cat, 2015-09-15. Läst 24 februari 2017. (katalanska)
  7. ^ "L'article salat". Arkiverad 11 december 2013 hämtat från the Wayback Machine. Gereon.es. Läst 29 mars 2014. (katalanska)
  8. ^ Karta över artikeln so i delar av Provence. Från Loís Funèle, 1897. Wikimedia Commons. Läst 9 augusti 2014.
  9. ^ Richard. E. Prior: "Ille, illa, illud". Arkiverad 10 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. Netplaces.com. Läst 9 augusti 2014. (engelska)

Vidare läsning redigera

  • Moll, Francesc de B. (1980): El parlar de Mallorca. ISBN 84-7226-543-9. (katalanska)
  • Veny, Joan (1982): Els parlars catalans. ISBN 84273-0422-6. (katalanska)
  • Alomar, Antoni/Melià, Joan (1999): Proposta de model de llengua per a l'escola de les Illes Balears. ISBN 84-273-0813-2. (katalanska)
  • Alomar, Antoni/Bibiloni, Gabriel (1999): La llengua catalana a Mallorca. Propostes per a l'ús públic. ISBN 84-8738909-0. (katalanska)
  Språkportalen – portalen för språk på svenskspråkiga Wikipedia.