En båtlyft, skeppslyft, eller lyftverk är en anordning för att transportera båtar i höjdled mellan olika vattendrag med inbördes höjdskillnad. Det är ett alternativ till slussar som inte kan lyfta farkoster lika mycket i taget och som kräver en god vattentillförsel. Det kan antingen vara helt vertikala lyft, som exempelvis Strépy-Thieu, lutande plan som Saint-Louis/Arzviller eller rotativa som Falkirk Wheel.

Strépy-Thieu (Belgien)
Falkirk Wheel (Skottland)
Lyftverket Niederfinow (Tyskland)

Historia redigera

Den första kända båtlyften var en pråmlyft på 2,5 ton vid Churprinz gruvkanal i Halsbrücke nära Dresden i Tyskland. Den lyfte pråmar 7 meter utan användning av kassuner. Hissen drevs mellan 1789 och 1868.[1] Efter tillkomsten av denna lyft inleddes en tid av olika experiment och enligt ingenjören James Green hade 5 båtlyftar byggts mellan 1796 och 1830. Green framhåller Dr James Anderson i Edinburgh.[2] Erasmus Darwins Commonplace Book daterad 1777-1778 innehåller en konstruktion för en båtlyft som bygger på väl avvägda vattenfyllda kassuner på sidan 58-59.[3]

Ett exempel på dessa tidiga lyftar som konstruerades, låg vid Mells på Dorset och Somerset Canal.[2] Lyftarna på pråmavsnitten på Grand Western Canal togs i bruk år 1835 och blev de första icke experimentella båtlyftarna i Storbritannien. [4] Peterborough båtlyft som konstruerades av Richard Birdsall Rogers öppnade 1904 i Kanada. Båtlyften drevs enbart av gravitationen, med en extra tyngd på den övre delen av 30 cm vatten.

Världens nuvarande största båtlyft, med 73,15 meters höjdskillnad och europeisk klass IV (1350 ton) kapacitet är Strépy-Thieu i Belgien.

Enligt en prognos kommer den nya fartygshissen vid De tre ravinernas damm bli ännu högre och kunna lyfta fartyg med ett deplacement på upp till 3 000 ton.[5] Båtlyften vid Longtandammen rapporteras bli ännu högre totalt med en största vertikal lyfthöjd på 179 meter, i två steg, när den blir klar.[6]

Kända båtlyftar redigera

Kända båtlyftar — ordnade efter storlek
Namn Plats Öppnade Kapacitet Dimension Höjdskillnad Cykeltid
Strépy-Thieu Belgien 2002 1350 ton 112 x 12 meter x 3,35 meter 73,15 meter 7 minuter
Lyftverket Scharnebeck Tyskland 1974 1350 ton 105,4 x 15,8 x 3,4 meter 38 meter 3 minuter
Peterborough Kanada 1904 1300 ton 42,7 x 10,1 x 2,1 meter 19,8 meter 10 minuter
Kirkfield Kanada 1907 1300 ton 42,7 x 10,1 x 2,1 meter 14,9 meter 10 minuter
Lyftverket Rothensee Tyskland 1938 1000 ton 85 x 12,2 x 2,5 meter 16 meter 20 minuter
Falkirk Wheel Skottland 2002 600 ton 35 meter 4 minuter
Lyftverket Niederfinow Tyskland 1934 600 ton 85 x 12 x 2,5 meter 36 meter 20 minuter
Lyftverket Henrichenburg Tyskland 1962 600 ton 67 x 8,2 x 2 meter 14 meter 25 minuter
Canal du Centres båtlyftar Belgien 1888, 1917 350 ton 17 meter
Anderton båtlyft England 1875 250 ton 22,9 x 4,7 x 2,9 meter 15,25 meter
Fontinettes båtlyft Frankrike 1888 13 meter 90 minuter

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  1. ^ Charles Hadfield World Canals: Inland Navigation Past and Present Page 71 ISBN 0-7153-8555-0
  2. ^ [a b] The Canals of Southwest England Charles Hadfield Page 104 ISBN 0-7153-8645-X
  3. ^ revolutionaryplayers.org.uk Arkiverad 2 april 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ The Canals of Southwest England Charles Hadfield Page 109 ISBN 0-7153-8645-X
  5. ^ ”Three Gorges Dam”. Missouri Chapter Of The American Fisheries Society. april 2002. Arkiverad från originalet den 9 augusti 2008. https://www.webcitation.org/5ZwRDUqe6?url=http://www.moafs.org/newsletter/April%202002/3gorgestats.htm. Läst 11 mars 2008. 
  6. ^ ”Long Tan Hydroelectric Dam”. 9 april 2007. https://www.environmental-expert.com/articles/long-tan-hydroelectric-dam-12889. Läst 20 maj 2010. 

Vidare läsning redigera

  • Tew, David (1984). Canal Inclines and Lifts. Sutton Books. ISBN 0-8629-9031-9 
  • Uhlemann, Hans-Joachim (2002). Canal lifts and inclines of the world (English Translation). Internat. ISBN 0-9543-1811-0 

Externa länkar redigera