Augustine Birrell, född 19 januari 1850, död 20 november 1933, var en brittisk skriftställare och politiker.

Augustine Birrell
Född19 januari 1850[1][2][3]
Wavertree, Storbritannien
Död20 november 1933[1][2][3] (83 år)
London
Medborgare iStorbritannien
Utbildad vidTrinity Hall
Amersham Hall
SysselsättningPolitiker[4], författare[5], barrister, litteraturkritiker
Befattning
Ledamot av Kronrådet
Ledamot av Irlands kronråd
Ledamot av Förenade kungarikets 24:e parlament
Storbritanniens 24:e parlament, West Fife (1889–1892)[6]
Ledamot av Förenade kungarikets 25:e parlament
Storbritanniens 25:e parlament, West Fife (1892–1895)[6]
Ledamot av Förenade kungarikets 26:e parlament
Storbritanniens 26:e parlament, West Fife (1895–1900)[6]
Förenade kungarikets utbildningsminister (1905–1907)
Ledamot av Förenade kungarikets 28:e parlament
Storbritanniens 28:e parlament, Bristol North (1906–1910)[6]
Ledamot av Förenade kungarikets 29:e parlament
Storbritanniens 29:e parlament, Bristol North (1910–1910)[6]
Ledamot av Förenade kungarikets 30:e parlament
Storbritanniens 30:e parlament, Bristol North (1910–1918)[6]
Politiskt parti
Liberal Party
MakaMargaret Louisa Mirrielees
(g. 1878–)[7][8]
Eleanor Bertha Mary Locker
(g. 1888–)[7][8]
BarnFrancis Birrell (f. 1889)[9][7]
Anthony Austin G. Birrell (f. 1892)[9][7]
FöräldrarCharles Mitchell Birrell[9][7]
Harriet Jane Grey[9][7]
Redigera Wikidata

Birrell, som till yrket varit advokat och 1896-99 juris professor i London, framträdde på 1800-talet som litterär kritiker och utgav bland annat Obiter dicta (1884), Essays about men, women and books (1894), Seven lectures on the law and history of copyright in books (1899), More Obiter dicta (1924) samt ett antal biografier, såsom Life of Charlotte Brontë (1885). Birrells Collected essays and adresses 1880-1920 utgavs 1922.

Birrell var även liberal ledamot av underhuset 1889-1900 och 1906-18. Han var undervisningsminister i Campbell-Bannermans ministär 1905-07 och minister för Irland 1907-16.

Källor redigera

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, Augustine Birrell, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, Rupert George Raw.[källa från Wikidata]
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 24 juni 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  5. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c d e f] Hansard 1803–2005.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c d e f] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b] läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b c d] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]

Externa länkar redigera