Attika (arkitektur)

övre delen av en konstruktion, placerad ovanför en entablatur eller cornice

Attika eller attikavåning är i klassisk arkitektur partiet ovanför det huvudsakliga entablementet, antingen som på en triumfbåge hela överpartiet eller över en del av entréparti eller en flygel, och uppbär då vanligen statyer eller inskriptioner.[1]

Attikan på Septimius SeverusbågenForum Romanum i Rom.
Attikavåning över frontespisen vid Buckingham House i St. James's Park i London.

I friare mening kan åsyftas den övre våningen på en byggnad, en halvvåning (attikavåning) ovanför takbjälklagets gesims[2], eller utrymmet under ett sluttande tak, det vill säga vindsvåning.

Källor redigera

  • Summerson, John (1968). Arkitekturens klassiska språk. Lund: Studentlitteratur. sid. 58. Libris 500527 

Fotnoter redigera

  1. ^ Carlquist, Gunnar, red (1929). Svensk uppslagsbok. Bd 2. Malmö: Baltiska förlaget AB. sid. 718 
  2. ^ Andersson, Henrik O. (1977). Stockholms byggnader : en bok om arkitektur och stadsbild i Stockholm (3. rev. uppl). Prisma. sid. 359. ISBN 91-518-1125-1. OCLC 63570852. https://www.worldcat.org/oclc/63570852. Läst 13 januari 2023 

Externa länkar redigera

  •   Wikimedia Commons har media som rör Attika.