Askgrå skräddarfågel

fågelart i familjen cistikolor

Askgrå skräddarfågel[2] (Orthotomus ruficeps) är en tätting i familjen cistikolor som förekommer i östra och sydöstra Asien.[3]

Askgrå skräddarfågel
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljCistikolor
Cisticolidae
SläkteOrthotomus
ArtAskgrå skräddarfågel
O. ruficeps
Vetenskapligt namn
§ Orthotomus ruficeps
Auktor(Lesson, 1830)

Utseende redigera

Askgrå skräddarfågel är typiskt rostbrun på panna, hake och huvudsidor men mörkt grå på strupe, bröst och flanker. Stjärten är brun med vitaktiga spetsar och mörka teckningar strax innanför. Honan är mestadels vitaktig på undersidan.[4]

Utbredning och systematik redigera

Askgrå skräddarfågel förekommer huvudsakligen i Sydostasien och delas in i åtta underarter med följande utbredning:[3]

2018 beskrevs en ny underart, germaini, med utbredning i södra Vietnam och sydöstra Kambodja.[5]

Familjetillhörighet redigera

Cistikolorna behandlades tidigare som en del av den stora familjen sångare (Sylviidae). Genetiska studier har dock visat att sångarna inte är varandras närmaste släktingar. Istället är de en del av en klad som även omfattar timalior, lärkor, bulbyler, stjärtmesar och svalor.[6] Idag delas därför Sylviidae upp i ett antal familjer, däribland Cisticolidae.

Ekologi redigera

Fågeln förekommer i mangroveskogar, kustnära buskmarker och torvskogar. På vissa öar kan den förekomma i nästan vilken miljö som helst. Boet är liksom alla skräddarfåglar skålformat ihopsytt av två till tre löv, placerat upp till 90 centimeter ovanför mark. Den askgrå skräddarfågeln häckar mellan januari och juli och lägger två till tre ägg. Den boparasiteras av sorgbuskgöken (Cacomantis merulinus).[4]

 
I Thailand.
 
I Sabah, Malaysia.

Status och hot redigera

Askgrå skräddarfågel betraktas som vanlig.[4] Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats, men den beskrivs som vanlig.[7]

Noter redigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Orthotomus ruficeps Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b c] Craig Robson (2007) Birds of South-east Asia, New Holland Publisher, London, sid:178-179, ISBN 978-1-84330-746-4
  5. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2019. IOC World Bird List (v 9.1). doi :  10.14344/IOC.ML.9.1.
  6. ^ Fregin, S., M. Haase, P. Alström, and U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157.
  7. ^ Baker, K. 1997. Warblers of Europe, Asia and North Africa. Princeton University Press, Princeton.

Externa länkar redigera