Artilleri- och ingenjörhögskolan
Artilleri- och ingenjörhögskolan (AIHS) var en militärhögskola inom svenska armén som verkade i olika former åren 1878–1992. Förbandsledningen var förlagd i Stockholms garnison i Stockholm.[1][2]
| Artilleri- och ingenjörhögskolan (AIHS) | |
 Vapen för Artilleri- och ingenjörhögskolan tolkat efter dess blasonering. | |
| Information | |
|---|---|
| Officiellt namn | Artilleri- och ingenjörhögskolan |
| Datum | 1878–1992 |
| Land | Sverige |
| Försvarsgren | Armén |
| Typ | Militärhögskola |
| Roll | Utveckla och utbilda |
| Del av | Chefen för Armén |
| Storlek | Skola |
| Högkvarter | Stockholms garnison |
| Förläggningsort | Stockholm |
| Befälhavare | |
| Skolchef | Lennart Uller [a] |
| Tjänstetecken | |
| Sveriges örlogsflagga |  |
Historik redigera
Artilleri- och ingenjörhögskolan räknar sina anor till det ursprungliga Högre artilleriläroverket från cirka 1818, som 1866 bildade Krigshögskolan.[3] I en reform 1878 delades denna upp i "nya" Krigshögskolan för högre officersutbildning, och Artilleri- och ingenjörhögskolan för tekniskt orienterad officersutbildning.
Artilleri- och ingenjörhögskolan bedrev under lång tid dels en lägre kurs, som var en förutsättning för utnämning till löjtnant i de tekniskt orienterade truppslagen, dels en högre kurs.[4] Den 1 december 1951 överfördes de högre kurserna till Krigshögskolan (KHS).[5]
Samtidigt överfördes de lägre kurserna till den nybildade Artilleri- och Ingenjörofficersskolan (AIOS)[2] vars uppgift blev att vidareutbilda officerare på aktiv stat vid artilleriet, luftvärnet, ingenjörtrupperna och signaltrupperna. AIOS nedlades 1992.[6]
Artilleri- och ingenjörhögskolan upplöstes och avvecklades den 31 augusti 1992,[1] och verksamheten överfördes och fördelades på truppslagens officershögskolor samt Militärhögskolan, som senare blev Försvarshögskolan. Artilleri- och ingenjörhögskolans siste chef blev överste Lennart Uller.[7]
Verksamhet redigera
Artilleri- och ingenjörhögskolan var en skola för utbildning av officerare inom artilleriet, Fortifikationen, ingenjörtrupperna och övriga tekniskt orienterade truppslag inom Sveriges armé som existerade 1878 till 1951.[8][4]
Förläggningar och övningsplatser redigera
Artilleri- och ingenjörhögskolan fanns inledningsvis på Marieberg i Stockholm, men flyttade 1885 till Artillerigården på Östermalm, där Armémuseum idag är beläget, och blev kvar där till 1926.[9] Från detta år fanns Artilleri- och ingenjörhögskolan samlokaliserad med Krigshögskolan (KHS) och Sjökrigshögskolan på Östermalmsgatan 87 i Stockholm i det så kallade "Grå huset".
Förbandschefer redigera
- 1878–1883: Knut Henrik Posse
- 1883–1891: Carl Timar Nordström
- 1891–1898: Herman Holmberg
- 1898–1904: Rutger Wijkander
- 1904–1911: William Bergman
- 1911–1915: Sixten Schmidt
- 1915–1922: Per Sylvan
- 1922–1930: Axel Lagerfelt
- 1930–1934: Sune Bergelin
- 1934–1938: Ragnar Sjöberg
- 1938–1941: Hugo Stendahl
- 1941–1942: Carl Årmann
- 1942–1946: Ivan Thorson
- 1946–1950: Erik Kihlblom
- 1950–1950: Karl Ångström
- 1951–1956: Georg von Döbeln
- 1956–1959: Tore Deutgen
- 1959–1964: Sten-Olle Tegmo
- 1964–1966: Harald Smith
- 1966–1972: Sten Geijer
- 1972–1974: Åke Eriksson
- 1974–1978: Hans Richter
- 1978–1984: Ingvar Marklund
- 1984–1990: Torsten Petré
- 1990–1992: Lennart Uller
Namn, beteckning och förläggningsort redigera
|
|
Galleri redigera
- Grå huset
-
-
-
-
.jpg)
.jpg)
.jpg)
Se även redigera
Referenser redigera
Anmärkningar redigera
- ^ Lennart Uller blev sista chefen för skolan.
Noter redigera
- ^ [a b] Holmberg (1993), s. 49-50
- ^ [a b] ”Riksarkivet”. Arkiverad från originalet den 9 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180709011456/https://sok.riksarkivet.se/?Sokord=1920+1930&FacettLimits=qLer1g%3A0&FacettFilter=arkis_ark_arkivinstitution%24Krigsarkivet%3A&page=14&postid=Arkis+D48F891A-C405-11D6-81CC-00D0B73E7A8B. Läst 8 juli 2018.
- ^ Högre artilleriläroverket i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1910)
- ^ [a b] Artilleri- och ingenjörhögskolan i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
- ^ Bo Kjellander, red (1986). Militärhögskolan och dess förhistoria - utgiven till Militärhögskolans 25-årsjubileum. Stockholm: Probus Förlag. ISBN 91-87184-00-1
- ^ Rikarkivet
- ^ ”Lennart Uller”. Vi på SMB: Styrelsen. Svenskt militärhistoriskt bibliotek. Arkiverad från originalet den 1 juli 2012. https://web.archive.org/web/20120701190345/http://www.smb.nu/index.php/medarbetare/styrelsen/lennart-uller. Läst 5 april 2009.
- ^ Artilleri- och ingenjörhögskolan i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
- ^ ”Statens Fastighetsverk, Kulturvärden 2000 nr 3: Artillerigården och Armémuseum”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180623082234/https://www.sfv.se/globalassets/kulturvarden-artiklar/2000_03/s22-artillerigarden_och_armemuseum.pdf. Läst 23 juni 2018.
Tryckta källor redigera
- Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok]: en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Artilleri- och ingenjörhögskolan.
