Arthur Greiser
Arthur Greiser, född 22 januari 1897 i Schroda, Provinsen Posen, Preussen, död 21 juli 1946 i Poznań, Polen, var en tysk nazistisk politiker och Obergruppenführer i Schutzstaffel (SS) och Nationalsozialistisches Kraftfahrkorps (NSKK). Greiser var senatspresident i Fria staden Danzig från 1934 till 1939, då han efter Tysklands invasion av Polen utnämndes till Gauleiter och riksståthållare i det nyinrättade Reichsgau Wartheland.
| Arthur Greiser | |
 SS-Oberführer Arthur Greiser år 1934.
| |
Senatspresident för Fria staden Danzig
| |
| Tid i befattningen 23 november 1934–23 augusti 1939 | |
| Företrädare | Hermann Rauschning |
|---|---|
| Efterträdare | Albert Forster |
| Tid i befattningen 21 oktober 1939–28 januari 1945 | |
| Född | Arthur Karl Greiser 22 januari 1897 Schroda, Posen, Preussen, Kejsardömet Tyskland |
| Död | 21 juli 1946 (49 år) Poznań, Polen |
| Nationalitet |  Nazityskland
|
| Politiskt parti | Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP) |
| Yrke | Handelsman |
| Residens | Posen |
| Maka | 1) Ruth Tripler (född 1899; giftermål 1919, skilsmässa 1934) 2) Maria Theodora Koerfer (född 1908; giftermål 1935) |
| Barn | 1) en son, två döttrar 2) en son (född 1939) |
| Militärtjänst | |
| Tjänstetid | 1914–1918 |
| Slag/Krig | Första världskriget |
| Utmärkelser |  Järnkorset av första klassen NSDAP:s partitecken i guld Danzigkorset av första klassen
|
Greiser var en av de huvudansvariga för Förintelsen i Polen. Han bedrev i Wartheland en skoningslös förtyskningspolitik genom fördrivning och förintelse av judar och etniska polacker. Efter andra världskriget dömdes Greiser till döden av en polsk domstol och avrättades.
Biografi redigera
Arthur Greiser var son till fogden Gustav Greiser (1861–1935) och Ida Siegmund (1870–1951). Han hade tre äldre syskon: Wilhelm (1889–1951), Käthe (1890–1966) och Otto (1891–1945).[1] Familjen Greiser flyttade år 1900 från Schroda till Hohensalza, där Greiser gick i skolan. Han studerade vid Königlich-Humanistische Gymnasium, men avlade inte studentexamen, då han som 17-åring tog värvning i Kaiserliche Marine.[2] År 1914 utbröt första världskriget och Greiser kommenderades till västfronten och stred vid Ostende i Belgien. Senare under kriget, år 1917, tjänstgjorde han som marinflygare. Han dekorerades med Järnkorset av första och andra klassen.[3]
I och med fredsavtalet i Versailles 1919 tvingades Tyskland att avträda lejonparten av provinsen Posen till den nybildade Polska republiken. Greiser lämnade Posen för Fria staden Danzig, som stod under Nationernas förbunds beskydd. De territoriella förändringarna efter första världskriget och Versaillesfördragets stränga villkor för Tysklands vidkommande ledde till att Greiser med tiden utvecklade en stark fientlighet gentemot Polen och polackerna. Han erfor hur den tyska minoriteten behandlades av de polska myndigheterna: tyska minoritetsledare trakasserades, tyskar missgynnades ekonomiskt och tyska skolor stängdes. Under mellankrigstiden valde hundratusentals tyskar att lämna Posen.[4]
De första massgasningarna redigera
På Greisers initiativ uppfördes förintelselägret i Chełmno och han var ansvarig för de första massgasningarna som förövades där i början av december 1941.[5] Offren bestod av omkring 2 300 judar från Koło, som transporterades i gasvagnar till redan färdigställda massgravar i ett skogsparti nära Chełmno.[6]
I sin egenskap av Gauleiter förde Greiser en hård regim och propagerade för de polska judarnas totala förintelse. Efter andra världskriget ställdes han inför rätta för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Han dömdes till döden och avrättades genom hängning utanför sitt forna residens i Poznań i juli 1946.[7]
Befordringar inom SS redigera
Arthur Greisers befordringshistorik[a]
- Untersturmführer: 29 september 1931
- Hauptsturmführer: 4 september 1932
- Standartenführer: 20 juni 1933
- Oberführer: 12 mars 1934
- Brigadeführer: 1 januari 1935
- Gruppenführer: 24 oktober 1939
- Obergruppenführer: 30 januari 1942
Utmärkelser redigera
- Järnkorset av andra klassen
- Järnkorset av första klassen
- Såradmärket i svart
- Jubileumstecknet för piloter
- SA/SS-pilotmärket (SA/SS-Fliegerabzeichen): 1932, som medlem i SS-Fliegersturm
- Ärekorset med svärd: 8 december 1934
- SS-Ehrenring (Totenkopfring): 24 december 1933
- Tyska idrottsmärket i guld
- SS-Julleuchter: 16 december 1935
- Hitlerjugends gyllene hedersutmärkelse med eklöv
- Tyska Röda korsets medalj med kraschan: 20 april 1936
- Tyska Olympiska Hederstecknet av första klassen
- Stora jaktmedaljen i guld (Polen): februari 1937
- NSDAP:s partitecken i guld: 30 januari 1938
- Anschlussmedaljen (Medaille zur Erinnerung an den 13. März 1938)
- Sudetenlandmedaljen (Medaille zur Erinnerung an den 1. Oktober 1938)
- Gau Danzigs hederstecken: 1939
- Danzigkorset av första klassen: 24 oktober 1939
- Krigsförtjänstkorset av andra klassen utan svärd
- Krigsförtjänstkorset av andra klassen med svärd
- Storofficer av Sankt Mauritius och Sankt Lazarusorden: 9 augusti 1940
- Krigsförtjänstkorset av första klassen utan svärd: 4 september 1940
- Krigsförtjänstkorset av första klassen med svärd: 30 januari 1941
- Reichsgau Warthelands hederstecken: 1943
- NSDAP:s tjänsteutmärkelse i brons
- NSDAP:s tjänsteutmärkelse i silver
- SS-Zivilabzeichen
- Hedersärmvinkel (Ehrenwinkel für alte Kämpfer)
Kommentarer redigera
- ^ I befordringsgången hoppade Greiser över tjänstegraderna Obersturmführer, Sturmbannführer och Obersturmbannführer.
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ Epstein 2010, s. 15f.
- ^ Epstein 2010, s. 20.
- ^ Epstein 2010, s. 23ff.
- ^ Epstein 2010, s. 39.
- ^ Epstein 2010, s. 8.
- ^ Gilbert 2002, s. 83.
- ^ Klee 2007, s. 199.
Tryckta källor redigera
- Bedürftig, Friedemann (2008). Tredje riket från uppgång till fall: en uppslagsbok. Stockholm: Ersatz. ISBN 978-91-88858-32-0
- Browning, Christopher R.; Matthäus, Jürgen (2004) (på engelska). The Origins of the Final Solution: The Evolution of Nazi Jewish Policy, September 1939 - March 1942. London: Heinemann. ISBN 0-434-01227-0
- Burleigh, Michael (2001) (på engelska). The Third Reich: A New History. London: Pan Books. ISBN 0-330-48757-4
- Epstein, Catherine (2010) (på engelska). Model Nazi: Arthur Greiser and the Occupation of Western Poland. Oxford: Oxford University Press. ISBN 978-0-19-954641-1
- Gilbert, Martin (2002) (på engelska). The Routledge Atlas of the Holocaust (3). London: Routledge. ISBN 0-415-28146-6
- Klee, Ernst (2007) (på tyska). Das Personenlexikon zum Dritten Reich (2. Aufl.). Frankfurt am Main: Fischer Taschenbuch Verlag. ISBN 978-3-596-16048-8
Se även redigera
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Arthur Greiser.
