Apatit är ett hexagonalt kristalliserande kalciumfosfatmineral med ytterligare anjoner. Sammansättningen ligger i huvudsak mellan de två isomorfa mineralen fluorapatit och hydroxylapatit men kan även innehålla en komponent av klorapatit. Karbonat kan ingå men det klassas inte som ett eget mineral.[1] Apatit ingår i apatitgruppen som i sin tur ingår i den större apatitsupergruppen.[2] Mineralets färg går oftast i gröna, blågröna eller bruna nyanser, men färglösa, gula eller violetta nyanser förekommer också.

Apatit
Apatit från Kanada
GruppIngår i apatitgruppen som en del av apatitsupergruppen
Strunz klassificering08.BN.05
Kemisk formelCa5(PO4)3(F,Cl,OH)
FärgGrön, mera sällan gul, blå till violett, rosa, brun
FörekomstsättTabulära eller prismatiska kristaller, massiv, kompakt eller granulat
KristallstrukturSexkantig dipyramidal
SpaltningOtydlig
BrottMussligt till ojämn
Hårdhet (Mohs)5 (utgör referensmineral)
GlansGlasglans
Ljusbrytningnω=1,631–1,675
nε=1,27–1,668
Dubbelbrytningδ=0,004–0,0075
Dispersion0,013 (BG); 0,10 (CF)
TransparensTransparent till genomskinlig
StreckfärgVit
Specifik vikt3,14–3,21

Etymologi och historia redigera

Namnet apatit kommer från grekiska ἀπατάειν (apatáein) vilseleda. Det myntades 1786 av Abraham Gottlob Werner eftersom mineralet förekommer i många färg- och formvarianter och kan förväxlas med många andra mineral.

Ändled redigera

Mineralnamn Tidigare namn Kemisk sammansättning
Fluorapatit Apatit-(CaF) Ca5[F|(PO4)3][3]
Klorapatit Apatit-(CaCl) Ca5[Cl|(PO4)3][4]
Hydroxylapatit Apatit-(CaOH) Ca5[OH|(PO4)3][5]

Förekomst redigera

Den apatit som förekommer i Sverige har nästan uteslutande en sammansättning mellan hyroxylapatit och fluorapatit, och förekommer som assessoriskt mineral i de flesta eruptivbergarter. Det kan bilda stora, välformade kristaller i pegmatitgångar. I vissa malmer, apatitjärnmalmer, uppgår apatitinnehållet till 5−10 %. Detta är fallet vid de stora svenska malmförekomsterna i Kiirunavaara, Leveäniemi, Malmberget och Grängesberg.

Apatit är ett vulkanisk mineral och bryts bland annat i Finland.

Apatit är det mineral som huvudsakligen utgör tändernas emalj.[6] Apatit kan alltså vara biogent.

Apatit förekommer också som naturligt anrikad gödsel i fossilt ben, i vissa organismers skal och i guano (fågelspillning) med fiskrester.

Apatit förekommer ofta i blandning med andra mineral, exempelvis kalciumkarbonat, och kallas då för fosforit. Fosforit är ett sedimentärt mineral och bryts bland annat i Marocko. Jämfört med apatit har fosforit ofta högre halter av andra oönskade metaller.

Användning redigera

Apatit används bland annat för att tillverka fosfatbaserade gödningsmedel. Fosfor i järnmalmers apatit har vid järntillverkning tillvaratagits som thomasfosfat. I liten skala används apatit som smyckessten.[7]

Se även redigera

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Apatite, 7 januari 2012.
  1. ^ https://snl.no/apatitt
  2. ^ Malkolm E. Back (2018), Flerscher’s glossary of mineral species, sid 302
  3. ^ https://www.mindat.org/min-1572.html
  4. ^ https://www.mindat.org/min-1013.html
  5. ^ https://www.mindat.org/min-1992.html
  6. ^ Jill D. Pasteris, et al. (2008). ”Phosphates and Global Sustainability: Bone and Tooth Mineralization: Why Apatite?”. ELEMENTS 4 (2): sid. 97-104. Läst 8 december 2015. 
  7. ^ Walter Schumann, Ädelstenar och Prydnadsstenar, Världens alla arter och varieteter 1600 exempel, 13:e utökade och uppdaterade upplagan 2002, sidan 210, ISBN 978-91-631-9069-8
  • Bra böcker lexikon, 1973

Externa länkar redigera