Angiotensin är ett peptidhormon som är viktigt för kroppens blodtrycksreglering. Angiotensin finns i 4 typer: angiotensin I, angiotensin II, angiotensin III och angiotensin IV. Angiotensin I bildas av att proteinet angiotensinogen som bildas av levern modifieras av enzymet renin. Angiotensin I modifieras sedan till angiotensin II med hjälp av angiotensinkonverterande enzym (ACE). Denna omvandling sker i kapillärer, vilka finns i stort antal i lungkretsloppet. Angiotensin II är en potent vasokonstriktor (stimulerar sammandragning av blodkärl). Kontraktion av blodkärl leder till ökat totalt perifiert motstånd, som i sin tur höjer blodtrycket.[1]

Angiotensin II leder även till ökad volym i blodbanan genom att stimulera utsöndringen av aldosteron från binjurebarken, vilket stimulerar reabsorptionen av natrium och vatten från urinen till blodet. Detta leder till ökad volym i blodbanan och det i sin tur leder till ökat blodtryck.[1]

Systemet som kontrollerar produktionen av angiotensin I och II kallas renin–angiotensin–aldosteron-systemet (RAAS).[1]

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ [a b c] Olav, Sand; Sjaastad, V. Øystein; Haug, Egil; Bjålie, Jan G.; Bolinder-Palmér (översättning); Grönwall, Karin (översättning); Olsson, Kristina (översättning) (2006) Människokroppen: Fysiologi och anatomi. Andra upplagan. Liber ISBN 978-91-47-08435-7. Kapitel 6 och 16.