Wikipedia

Andrea Rossi

italiensk energietrepenör

Andrea Rossi, född 3 juni 1950 i Milano,[1] är en italiensk uppfinnare och entreprenör i energibranschen. Han drev Petroldragon, ett företag som skulle förvandla sopor till olja,[2] och därefter Leonardo Technologies Inc, som byggde termoelektriska element som påstods utvinna elektricitet ur spillvärme. Han har blivit uppmärksammad under år 2011 för en konstruktion kallad Energy Catalyzer, som vid relativt låg temperatur påstås lämna ett stort energiutbyte genom någon form av transmutation mellan nickel och väte.[3]

En ung Rossi vid en av Petroldragons anläggningar.

Utbildning redigera

Som barn lärde sig Rossi metallbearbetning av sin far. Rossi läste vetenskapsfilosofi vid universitetet i Milano till 1973. Rossi uppger att han 1979 avlade en examen i kemiteknik vid det amerikanska Kensington University,[1] som är ett känt bluffuniversitet.[4]

Petrol Dragon redigera

I slutet av 1970-talet utvecklade Rossi en variant av termisk depolymerisation för att förvandla sopor till kolväten. Hans företag Petroldragon tog emot stora mängder av sopor, även industriellt avfall, som företaget fick mycket pengar för.[2]

I början av 1980-talet grundade Rossi en vetenskaplig tidskrift[förtydliga] som delvis innehöll seriösa artiklar, men främst kan ha fyllt funktionen att lyfta fram Rossis arbete.[5]

Petroldragon stängdes 1989 av Guardia di Finanza eftersom Rossi saknade erforderliga tillstånd för att ta emot sopor.[6] Avfallshögar på olämpliga platser gjorde att de tillstånd som företaget hade fått drogs in 1994.[7] Rossi åtaledes för miljöbrott och fängslades dessutom för smuggling av guld.[8] Efter flera år i landsflykt i USA greps han maj 2000 i Rom.[9] Rossi dömdes till 8 års fängelse för brott i samband med Petroldragons konkurs.[10] Efter många år av överklaganden blev Rossi år 2004 friad på 51 åtalspunkter. Han fälldes endast i fem fall av skattebrott.[11][12]

Leonardo Technologies, Inc. (LTI) redigera

I USA hade Rossi startat konsultföretaget Leonardo Technologies, Inc. (LTI). Han fick ett kontrakt med det amerikanska försvaret att utvärdera möjligheterna för elgenerering ur spillvärme med termoelektriska element. Sådana element används vanligtvis endast för kylning (Peltiereffekt), eftersom verkningsgraden för elgenerering är bara några få procent. Rossi antydde att han kunde få 20 %. År 2000 genomförde han en demonstration vid Universitetet av New Hampshire där en apparat producerade 100 volt vid 1 ampere (100 watt) under en vecka. Tillverkning av större moduler skulle ske i Italien. Rossi skickade 27 termoelektriska element till försvaret för utvärdering. Av dessa var det 19 som inte producerade någon elektrisk ström alls. De andra åtta producerade mindre än 1 watt var, istället för de förväntade 800–1000 watt.[13]

Energikatalysatorn redigera

Huvudartikel: Energy Catalyzer

I augusti 2008 lämnade Rossi in en patentansökan för en apparat som kunde producera energi ur en reaktion mellan väte och nickel.[14] Alla referenser är till verk av Focardi (Bologna universitet) och Piantelli (Siena) som efter Fleischmann och Pons hade börjat forska om värmealstring i nickel-väte system.[15][16] Forskare på CERN reproducerade Focardis temperaturer, men såg ingen extra värmeproduktion.[17] Focardis vidare forskning om värme ur fusion av nickel och väte publicerades inte i vetenskapliga tidskrifter, och han gick i pension. Rossi var intresserad av kall fusion och tog kontakt med Focardi 2008.[18] I mars 2010 skrev de tillsammans en artikel om apparaten.[19] Rossi hävdar att han började arbeta på denna uppfinning redan 1987.[20]

Rossi kommersialiserade sin reaktor under namnet Energy Catalyzer, E-Cat eller "energikatalysatorn". Den 14 januari 2011 anordnade han en presskonferens och uppvisning för inbjudna.[21][22][23] Washington Post skrev om det efter Fukushima-olyckan.[24] Ännu en demonstration av energikatalysatorn utfördes den 29 mars 2011, då två svenska vetenskapsmän, Sven Kullander och Hanno Essén också närvarade. Deras slutsats var att de uppmätta resultaten under demonstrationen endast kan förklaras genom en kärnreaktion. Samtidigt har de trots analyser inte kunnat påvisa någon förändrad isotopsammansättning i det använda materialet i förhållande till naturligt nickel, vilket är anmärkningsvärt om det är fråga om en kärnreaktion.[25] Peter Ekström, lektor i kärnfysik vid Lunds Universitet, skrev i Svenska Fysikersamfundets tidning att det hela sannolikt är en bluff.[26]

Särskilt mycket uppmärksamhet för energikatalysatorn fick Rossi i tidningen Ny Teknik av Mats Lewan,[27] som även författade testrapporter.[28][29] Rossi uppskattade även skildringen av Sveriges televisions program Vetenskapens värld medan andra medier, som förhöll sig mer kritiska, inte var välkomna på Rossis demonstrationer.[5] Marcus Hansson och Ulrika Björkstén vid Sveriges Radios Vetenskapsradion fick 2014 Guldspadens hedersomnämnande med motiveringen "För en kritisk granskning av svenska forskares kopplingar till den kontroversielle italienaren Andrea Rossi och hans ifrågasatta forskning."[30]

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ [a b] http://ingandrearossi.net/gli-inizi/
  2. ^ [a b] Giorgio Bocca (11 september 1988). ”"Così s'arricchiscono i pirati dei rifiuti"”. La Repubblica. http://ricerca.repubblica.it/repubblica/archivio/repubblica/1988/09/11/cosi-arricchiscono-pirati-dei-rifiuti.html. 
  3. ^ Angelo Saso (5 maj 2011). ”The Magic of Mr. Rossi”. Radiotelevisione Italiana. Arkiverad från originalet den 12 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110512042324/http://www.rainews24.rai.it/it/video.php?id=23096. Läst 21 maj 2011. 
  4. ^ Bluffuniversitet och falska examensbevis - Sverige och världen. Högskoleverket, 2005.
  5. ^ [a b] "EU-underskott i medier och katastrofsent på Balkan", Medierna, 24 maj 2014. Hört den 26 maj 2014.
  6. ^ Guido Passalacqua (26 juli 1989). ”Storia di rifiuti tossici miliardi e super truffe”. La Repubblica. http://ricerca.repubblica.it/repubblica/archivio/repubblica/1989/07/26/storia-di-rifiuti-tossici-miliardi-supertruffe.html. 
  7. ^ Marco Castoldi (9 mars 1994). ”petrolio dai rifiuti? inservibile e tossico”. Corriere della Sera. http://archiviostorico.corriere.it/1994/marzo/09/petrolio_dai_rifiuti_inservibile_tossico_co_0_94030910061.shtml. 
  8. ^ Fasano Giusi (6 april 1995). ”Manette bis per Andrea Rossi - Si moltiplicano i guai dell' imprenditore passato dal traffico di rifiuti a quello di metalli preziosi”. Corriere della Sera. http://archiviostorico.corriere.it/1995/aprile/06/Manette_bis_per_Andrea_Rossi_co_0_9504062501.shtml. 
  9. ^ Marco Castoldi (1 juni 2000). ”In cella il «mago del petrolio» - Andrea Rossi arrestato a Roma per il crac della raffineria Omar”. Corriere della Sera. http://archiviostorico.corriere.it/2000/giugno/01/cella_mago_del_petrolio__co_2_000601164.shtml. 
  10. ^ Marco Castoldi (20 oktober 2000). ”Condannato a otto anni il «mago del petrolio»”. Corriere della Sera. http://archiviostorico.corriere.it/2000/ottobre/20/Condannato_otto_anni_mago_del_co_2_0010202627.shtml. 
  11. ^ Giuseppe Castella (27 november 2004). ”Riciclaggio rifiuti tossici - Assolto Andrea Rossi”. Corriere della Sera. http://archiviostorico.corriere.it/2004/novembre/27/Riciclaggio_rifiuti_tossici_Assolto_Andrea_co_7_041127020.shtml. 
  12. ^ http://ingandrearossi.net/the-capitulation-end-of-a-dream/
  13. ^ John Huston, Chris Wyatt, Chris Nichols, Michael J. Binder, and Franklin H. Holcomb (september 2004). Application of Thermoelectric Devices to Fuel Cell Power Generation: Demonstration and Evaluation. http://oai.dtic.mil/oai/oai?verb=getRecord&metadataPrefix=html&identifier=ADA432046. Läst 18 maj 2011  Arkiverad 18 april 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  14. ^ Sergio Rossi (4 augusti 2008). ”Method and apparatus for carrying out nickel and hydrogen exothermal reactions”. Arkiverad från originalet den 25 februari 2011. https://web.archive.org/web/20110225153813/http://www.wipo.int/pctdb/en/wo.jsp?WO=2009125444. Läst 19 maj 2011. 
  15. ^ S. Focardi, R. Habel och F. Piantelli (1994). ”Large excess heat production in Ni-H systems”. Nuovo Cimento A 107 (1): sid. 163–167. http://www.newenergytimes.com/v2/library/1994/1994Focardi-AnomalousHeatNi-H-NuovoCimento.pdf. 
  16. ^ S. Focardi, V. Gabbani, V. Montalbano, F. Piantelli och S. Veronesi (1998). ”Large excess heat production in Ni-H systems”. Nuovo Cimento A 111 (11): sid. 1233–1242. http://www.lenr-canr.org/acrobat/FocardiSlargeexces.pdf. 
  17. ^ E. Zerron-Ceballos et al. (1996). ”Investigation of anomalous heat production in Ni-H systems”. Nuovo Cimento A 109 (12): sid. 1645–1654. http://www.newenergytimes.com/v2/library/1996/1996Cerron-InvestigationOfAnomalous.pdf. 
  18. ^ Engelsk översättning av en radiointervju med Focardi (14 april 2011)
  19. ^ S. Focardi och S. Rossi (22 mars 2010). ”A new energy source from nuclear fusion”. opublicerad. Arkiverad från originalet den 2 mars 2011. https://web.archive.org/web/20110302081529/http://www.nyteknik.se/incoming/article3080659.ece/BINARY/Rossi-Focardi_paper.pdf. Läst 3 april 2011.  Arkiverad 28 augusti 2012 på WebCite
  20. ^ Daniele Passerini (januari 2011). ”Energy Catalyzer: It Works and It's Not Fusion (intervju med Rossi)”. http://newenergytimes.com/v2/news/2011/36/3626-energycatalyzer.shtml. 
  21. ^ Ilaria Venturi (14 januari 2011). ”Fusione nucleare a freddo - „A Bologna ci siamo riusciti“”. Bologna-utgåva av La Repubblica. http://bologna.repubblica.it/cronaca/2011/01/14/news/fusione_nucleare_a_freddo_a_bologna_ci_siamo_riusciti-11237521/. 
  22. ^ ”Energy Catalyzer: Bologna University Test (with English subtitles)”. YouTube. http://www.youtube.com/watch?v=L4JUJhkpc3I. 
  23. ^ Clay Dillow, Scientists Claim (Dubious) Cold Fusion Breakthrough, Fox News, January 24., 2011
  24. ^ Frank Perley, Nuclear future beyond Japan. Purported cold fusion advance aimed at energy woes, Washington Times, March 17, 2011
  25. ^ Mats Lewan (6 april 2011). ”Svenska fysiker: Det är en kärnreaktion”. Ny Teknik. Arkiverad från originalet den 16 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110516160231/http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/energi/article3144772.ece. Läst 6 april 2011. 
  26. ^ Peter Ekström (maj 2011). ”Kall fusion åter i hetluften”. Fysikaktuellt (Svenska Fysikersamfundet). 
  27. ^ Mats Lewan (20 januari 2011). ”Kall fusion – nu ska den vara klar för produktion”. Ny Teknik. Arkiverad från originalet den 8 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110608180755/http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/energi/article3073394.ece. Läst 19 maj 2011. 
  28. ^ Mats Lewan; Test of E-Cat Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine., Ny Teknik, Bologna (19 april 2011)
  29. ^ Mats Lewan; Test of E-Cat Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine., Ny Teknik, Bologna (28 april 2011)
  30. ^ "2014 års vinnare av Guldspaden Arkiverad 10 april 2019 hämtat från the Wayback Machine.", fgj.se. Läst den 1 juli 2015.

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Andrea_Rossi&oldid=54598074”