Wikipedia

Alphonse de Lamartine

fransk poet och politiker

Alphonse Marie Louise Prat de Lamartine, född 21 oktober 1790 i Mâcon, död 28 februari 1869 i Paris, var en fransk författare och politiker.

Alphonse de Lamartine
FöddAlphonse Marie Louis de Prat de Lamartine
21 oktober 1790[1][2][3]
Mâcon[4][2][5], Frankrike
Död28 februari 1869[2][3][6] (78 år)
Paris[2][5][7]
BegravdSaint-Point
Medborgare iFrankrike[7]
SysselsättningPolitiker[2][4][5], historiker[5], självbiograf, utrikesminister, författare[5][8], poet[2][4][9], diplomat, prosaist[9]
Befattning
Stol nummer 7 i Franska akademien (1829–1869)[10]
MakaElisa de Lamartine
BarnAlphonse de Lamartine[11]
Julia de Lamartine[11]
FöräldrarAlix de Lamartine
Utmärkelser
Riddare av Hederslegionen (1825)[12]
Kommendör av Toskanska Sankt Josefsorden
Namnteckning
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Lamartine kom från en rojalistisk adelsfamilj och gick i jesuitisk skola. Under åren 1811–1812 gjorde han en stor Italienresa, där han förälskade sig i en napolitansk tobaksarbeterska, vilken under namn av Elvire och Graziella kom att besjungas i erotiska dikter.[13] Han kom i tjänst under Ludvig XVIII efter Napoleon I:s fall.

Hans debutsamling dikter, Méditations poétiques (1820), tillkom efter hans kärlek Julie Charles död i tuberkulos. Den inledde romantiken i Frankrike för lyrikens del, och han blev senare en viktig influens till symbolisterna, i synnerhet Paul Verlaine. Han innehade olika ambassadörsposter i Italien mellan åren 1820–1830. bland annat i Neapel 1821 och 1825 i Florens. En orientresa 1832 gav honom stoffet till Voyage en Orient.[13] Därefter inledde han i samband med revolutionen en politisk karriär och valdes till deputerad 1833. Han var en övertygad girondist och som nyutnämnd utrikesminister utropade han andra republiken i Frankrike den 25 februari 1848; ett av hans mest berömda litterära verk handlar om partiet, Historie des girondins (1847). Han ingick i det verkställande utskott som kollektivt var Frankrikes statschef 6 maj–28 juni 1848, och invaldes 1828 i Franska akademien. Efter att han förlorade presidentvalet i december 1848 drog han sig tillbaka från det politiska livet, och författade i stället. Han avled drygt tjugo år senare, utblottad och utan barn.

Bibliografi redigera

  • Saül (1818)
  • Méditations poétiques (1820)
  • Nouvelles Méditations (1823)
  • Sokrates död (1823)
  • Harmonies poétiques et religieuses (1830)
  • Sur la politique rationnelle (1831)
  • Voyage en Orient (1835
  • Jocelyn (1836)
  • La chute d'un ange (1838)
  • Recueillements poétiques (1839)
  • Histoire des Girondins (1847)
    • Girondisternas historia (översättning Gustaf Thomée, Bonnier, 1848–1849)
  • Trois mois au pouvouir (1848)
    • Tre månader vid statsrodret (anonym översättning, Bonnier, 1848)
  • Raphaël (1849)
  • Confidences (1849)
  • L'Histoire de la révolution de 1848 (1849)
    • Historia om revolutionen år 1848 (Bonnier, 1849)
    • Franska revolutionen 1848 (Cronholm, 1849)
  • Geneviève, histoire d'une servante (1851)
  • Le tailleur de pierre de Saint-Point (1851)
    • Stenhuggaren i Saint-Point: en byhistoria (1851)
  • Graziella (1852)
    • Graziella: berättelse (Bonnier, 1852)
  • Les visions (1853)
  • Histoire de la Turquie (1854)
    • Turkiska rikets historia (översättning Gustaf Thomée, Bonnier, 1854–1856)
  • Cours familier de littérature (1856)
  • La Vigne et la Maison (1857)
  • Histoire de la Restauration
    • Restaurationens historia 1814–1830 (översättning Gustaf Thomée, 1852-1853)
  • Christophe Colomb
Ej identifierad svensk översättning
  • Charlotte Corday och Jean Paul Marats sista stunder (öfv. o. bearb. af W-t, Lundholm, 1888)

Källor redigera

  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, Lamartine, Alphonse de (1790-1869), läst: 14 april 2021, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f] Краткая литературная энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, 1962, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Frankrikes nationalförsamling (red.), Alphonse, Marie, Louis De Lamartine, Sycomore (på franska), 9648, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Zinajda Vengerova & Pjotr Konskij, Ламартин, Альфонс, Brockhaus och Efrons encyklopediska lexikon volym 17.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d e] arkiv Storico Ricordi, läst: 3 december 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Encyclopædia Britannica, Alphonse de Lamartine, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF catalogue général, Bibliothèque nationale de France, läs online och läs online, läst: 14 april 2021.[källa från Wikidata]
  8. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  10. ^ Franska akademien, läs online, läst: 31 maj 2022.[källa från Wikidata]
  11. ^ [a b] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, www2.culture.gouv.fr .[källa från Wikidata]
  13. ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 771-72 

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Alphonse_de_Lamartine&oldid=54538427”