Alice av Jerusalem
Alice av Jerusalem eller Alice av Antiochia även kallad Haalis, Halis, och Adelicia, född 1110, död efter 1136, var en furstinna av Antiochia, gift med furst Bohemund II av Antiokia. Hon var regent för sin omyndiga dotter Constantia av Antiokia under år 1130.
| Alice av Jerusalem | |
| Född | 1110[1] Edessa |
|---|---|
| Sysselsättning | Politiker |
| Make | Bohemund II av Antiokia (g. 1126–)[2] |
| Barn | Constantia av Antiokia (f. 1127) |
| Föräldrar | Balduin II av Jerusalem Morphia de Melitene |
| Släktingar | Melisende av Jerusalem (syskon) Hodierna av Jerusalem (syskon) Ioveta av Betania (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Biografi redigera
Hon var dotter till kung Balduin II av Jerusalem och Morphia de Melitene. Hon hade tre systrar, hennes äldre syster var Melisende av Jerusalem, gift med Fulk i Jerusalem och hennes yngre Hodierna av Jerusalem, gift med Raymond II av Tripoli och Ioveta var abbedissa i Sankt Lazarus klostret i Betania. Hennes far hade 1119 erövrat Antiokia, men återlämnade det 1126 till Bohemund II av Antiokia, som samtidigt vigdes vid Alice. Hon mottog städerna Jabala och Latakia som sin morgongåva.
Vid makens död 1130 tog hon kontrollen över Antiokia som förmyndare för sin minderåriga dotter Constantia. Hennes far tågade då mot Antiokia för att överta förmynderskapet, varpå Alice erbjöd den muslimske fursten atabeg Zengi av Mosul äktenskap med dottern om han stödde henne mot fadern. Planen misslyckades och Antiokia erövrades av Balduin, som avsatte henne från förmynderskapet och tillsatte Joscelin I av Edessa som regent för dottern. Alice förvisades då till sin personliga förläning Latakia. Vid faderns och Joscelins död 1131 gjorde Alice ett nytt försök till statskupp i allians med Tripoli och Edessa mot Jerusalem, som då dominerades av hennes svåger Fulko av Jerusalem.
1135 försökte Alice ännu en gång bli dotterns förmyndarregent, denna gång genom att erbjuda den bysantinska tronföljaren Manuel Comnenus äktenskap med dottern om Bysans stödde henne mot Jerusalem. Även denna plan misslyckades, då Antiokias adel, som fruktade bysantinsk dominans, bad Fulko om hjälp. Fulko trolovade då i hemlighet Constantia med Raymond av Poitiers, yngre son till Wilhelm IX av Akvitanien. Trolovningen hölls hemlig, och Raymond smugglades till Antiokia i förklädnad 1136 och vigdes snabbt vid Konstantia. Alice levde sedan i Latakia, där hon dog någon gång efter 1136.[3][4][5][6][7][8][9]
Källor redigera
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
- ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage, Adelicia de Rethel, Pricess of Jerusalem, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ ”Alice of Antioch and the rebellion against Fulk of Anjou - Medievalists.net” (på amerikansk engelska). Medievalists.net. 24 maj 2011. http://www.medievalists.net/2011/05/alice-of-antioch-and-the-rebellion-against-fulk-of-anjou/. Läst 11 augusti 2017.
- ^ William Archbishop of Tyre (Översatt 1943). A history of deeds done beyond the sea, (Records of civilization, sources and studies). Emily Atwater Babcock (Translator), C. Krey (Translator). Läst 11 augusti 2017
- ^ ”Alice of Antioch”. sussle.org. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170811223750/https://sussle.org/t/Alice_of_Antioch. Läst 11 augusti 2017.
- ^ Runciman, Steven (1987). A history of the Crusades. Cambridge University Press. ISBN 0521347718. OCLC 17461930. https://www.worldcat.org/oclc/17461930
- ^ Asbridge, Tom (2003). ”Alice of Antioch: a case study of female power in the Twelfth Century’”. The experience of crusading: Vol. 2: Defining the Crusader kingdom. Cambridge University Press. sid. 29-47. Läst 11 augusti 2017
- ^ ”Baldwin II | king of Jerusalem” (på engelska). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/biography/Baldwin-II-king-of-Jerusalem. Läst 11 augusti 2017.
- ^ ”Family of Baldwin II of RETHEL and Morphia of MELITENE”. freepages.genealogy.rootsweb.ancestry.com. Arkiverad från originalet den 7 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190807010916/http://freepages.rootsweb.com/~dearbornboutwell/genealogy/fam4817.html. Läst 11 augusti 2017.