Wikipedia

Alexander Gerschenkron

amerikansk ekonom

Alexander Gerschenkron, född 1 oktober 1904 i Odessa, Tsarryssland, död 26 oktober 1978 i Cambridge, Massachusetts, var en ryskfödd amerikansk nationalekonom, som var professor vid Harvard University och invald 1974 som utländsk ledamot av svenska Vetenskapsakademien.

Alexander Gerschenkron
Född1 oktober 1904[1]
Odessa[2]
Död26 oktober 1978[3] (74 år)
Cambridge[4], USA
Medborgare iUSA
Utbildad vidWiens universitet
SysselsättningNationalekonom, ekonomhistoriker
ArbetsgivareHarvard University
Utmärkelser
Guggenheimstipendiet (1954)[5]
Distinguished Fellow of the American Economic Association
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Gerschenkron föddes i en elitfamilj i den ryska intelligentian. När han var 16 år lämnade han och hans far Ryssland under bolsjevikrevolutionen. De bosatte sig så småningom i Wien där han lärde sig språk som tyska och latin. År 1924 skrev han in sig vid Wiens universitet och tog examen 1928.[6]

Efter examen gifte han sig och fick barn. Han började arbeta i Wien som representant för ett belgiskt motorcykelföretag och fortsatte med detta i tre år, men bestämde sig sedan för att engagera sig i politiken genom socialdemokraterna. År 1934 upphörde emellertid partiet att existera efter det österrikiska inbördeskriget.[6]

År 1938 emigrerade Gerschenkron och hans familj till USA efter annekteringen av Österrike till det Tyska riket. Charles Gulick, professor vid University of California, Berkeley, erbjöd honom plats som sin forskningsassistent. Han tillbringade tolv månader med att forska och skriva för att hjälpa till att producera Gulicks bok, Austria: From Habsburg to Hitler. Han forskade vid University of California, Berkeley i fem år och flyttade sedan, 1943, till Washington, D.C., för att gå in i Federal Reserve Board.[6]

År 1945 blev Gerschenkron amerikansk medborgare och 1948 lämnade han Federal Reserve Board för att tillträda en tjänst som professor vid Harvard University. Han var professor i nationalekonomi vid Harvard i ungefär 25 år. Där undervisade han i ekonomisk historia och sovjetiska studier.[6]

I en forskningsartikel visar den nederländske socialhistorikern Marcel van der Linden att Gerschenkron var medlem i Österrikes socialdemokratiska arbetarparti, ett av de två största politiska partierna i Österrike, som har band till Österrikes fackföreningsförbund (ÖGB) och den österrikiska arbetskammaren (AK), och senare Österrikes kommunistiska parti, båda förbjudna mellan 1933 och 1945 under både Fäderneslandsfrontens regim och Tredje rikets kontroll över Österrike efter Anschluss 1938. Gerschenkron höll sina tidigare politiska tillhörigheter hemliga efter att han invandrat till USA.[7]

Vetenskapligt arbete redigera

Gerschenkron höll sig till sina ryska rötter - i sin ekonomi, historia och som kritiker av rysk litteratur. Hans tidiga arbete koncentrerade sig på utveckling i Sovjetunionen och Östeuropa. I artikel A Dollar Index of Soviet Machinery Output, 1927-1928 to 1937 (1947) redovisade han Gerschenkron-effekten (hur ändrat basår för ett index bestämmer indexets tillväxttakt). Denna "Gerschenkron-effekt" var ett betydande fynd som deflaterade den tillkännagivna överlägsna sovjetiska tillväxten.[8] Hans tidiga arbete följde ofta de statistiska tricken tillämpades av sovjetiska planerare.[6]

År 1951 publicerade Gerschenkron en essä Economic Backwardness in Historical Perspective, en hörnsten i hans karriär och av betydelse för den europeiska ekonomiska historien. I den angrep han teorin om linjära stadier i ekonomisk utveckling, som hävdar att utvecklingen går framåt i i stort sett bestämda stadier.[6] Hans teori om ekonomisk eftersläpning står i stark kontrast till andra enhetliga stadier teorier, i synnerhet Rostow's stages of growth.

Trots sina rötter i den österrikiska skolan kritiserade han den framstående österrikiske ekonomen Eugen von Böhm-Bawerks "penny pinching, 'not-one-heller-more-policies'" när denne var Österrikes finansminister. Han lade en stor del av skulden för Österrikes ekonomiska eftersläpning på Böhm-Bawerks ovilja att spendera mycket på offentliga byggprojekt.[9]

År 1943 publicerade Gerschenkron en bok med titeln Bread and Democracy in Germany. I denna studie analyserar han problemet med förhållandet mellan demokrati och skyddet av jordbruksprodukter, särskilt spannmål, i Tyskland. Han förstod att upprättandet av demokrati i Tyskland berodde på många faktorer, och i sin bok behandlar han specifikt en aspekt av problemet, Junkers och jordbrukspolitikens ställning i dess förhållande till demokrati. Han varnade också för de möjliga svårigheterna med att skapa ett statligt monopol och hävdade att förvaltningen av monopolet skulle kräva "stor praktisk skicklighet och energi". Han ansåg också att tyskarna borde inkludera detta program för jordbruksanpassningsplanen i fredsavtalen och överlåta dess genomförande och övervakning till en internationell ekonomisk byrå.[10]

Bibliografi (urval) redigera

  • Gerschenkron, Alexander (1943). Bread and democracy in Germany, Berkeley and Los Angeles: University of California press.
  • Gerschenkron, Alexander (1945). Economic relations with the U.S.S.R., New York.
  • Gerschenkron, Alexander and Alexander Erlich (1951), A dollar index of Soviet machinery output, 1927–28 to 1937, Santa Monica, California: Rand Corporation.
  • Gerschenkron, Alexander and Nancy Nimitz (1952), A dollar index of Soviet petroleum output, 1927–28 to 1937, Santa Monica, California: Rand Corporation.
  • Gerschenkron, Alexander and Nancy Nimitz (1953), A dollar index of Soviet iron and steel output 1927/28–1937, Santa Monica, California: Rand Corporation.
  • Gerschenkron, Alexander (1954), A dollar index of Soviet electric power output, Santa Monica, California: Rand Corporation.
  • Gerschenkron, Alexander (1954), Soviet heavy industry: a dollar index of output, 1927/28–1937, Santa Monica, California: Rand Corporation.
  • Gerschenkron, Alexander (1962), Economic backwardness in historical perspective, a book of essays, Cambridge, Massachusetts: Belknap Press of Harvard University Press.
  • Gerschenkron, Alexander (1966), Bread and democracy in Germany, New York: H. Fertig.
  • Gerschenkron, Alexander (1968), Continuity in history, and other essays, Cambridge, Massachusetts: Belknap Press of Harvard University Press.
  • Gerschenkron, Alexander (1970), Europe in the Russian mirror: four lectures in economic history, London: Cambridge University Press.
  • Gerschenkron, Alexander (1977), An economic spurt that failed: four lectures in Austrian history, Princeton, New Jersey: Princeton University Press.
  • Gerschenkron, Alexander (1989), Bread and democracy in Germany with a new foreword by Charles S. Maier, Ithaca, New York: Cornell University Press.

Utmärkelser och hedersbetygelser redigera

[Redigera Wikidata]

Föreningen för ekonomisk historia skapade Alexander Gershenkron-priset. Det tilldelas för den bästa avhandlingen om den ekonomiska historien i ett område utanför USA eller Kanada. För att vara berättigad till Alexander Gerschenkron-priset måste man ha fått sin doktorsexamen inom 2 år från det att priset delas ut.[11]

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Alexander Gerschenkron, 22 februari 2022.
  • Kungl. vetenskapsakademien, Matrikel 1976. Stockholm: Kungl. Vetenskapsakademien. 1976. sid. 41. ISSN 0302-6558 Libris 3638900 

Noter redigera

  1. ^ SNAC, Alexander Gerschenkron, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 15 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  3. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 3 maj 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] alexander-gerschenkron.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c d e f] Fishlow, Albert (19 april 2001). ”Review Essay”. eh.net. https://eh.net/book_reviews/economic-backwardness-in-historical-perspective-a-book-of-essays/. Läst 18 april 2015. 
  7. ^ van der Linden, Marcel (2012). ”Gerschenkron's Secret. A Research Note”. Critique: Journal of Socialist Theory 40 (4): sid. 553–562. doi:10.1080/03017605.2012.735873. https://pure.knaw.nl/portal/files/465092/Gerschenkron.pdf. 
  8. ^ Gerschenkron, Alexander (1955). ”A Soviet heavy industry. A dollar index of output, 1927/1928–37”. Review of Economics and Statistics 37 (2): sid. 120–130. doi:10.2307/1925743. 
  9. ^ ”Gerschenkron's Theory of Economic Backwardness”. legacy.wlu.ca. Arkiverad från originalet den 19 april 2015. https://web.archive.org/web/20150419001811/http://legacy.wlu.ca/documents/32838/Topic_12--Economics_Backwardness.pdf. Läst 16 april 2015. 
  10. ^ Basch, Antonin (september 1944). ”Reviews: Bread and Democracy in Germany”. Political Science Quarterly (Academy of Political Science) 59 (3): sid. 440–443. doi:10.2307/2144865. 
  11. ^ ”Alexander Gerschenkron Prize”. eh.net. Arkiverad från originalet den 20 juni 2019. https://web.archive.org/web/20190620121127/https://eh.net/eha/prizes/alexander-gerschenkron-prize/. Läst 16 april 2015. 

Vidare läsning redigera

  • Rosovsky, Henry, ed., Industrialization in two systems; essays in honor of Alexander Gerschenkron by a group of his students, New York, Wiley & Sons (1966) ISBN 0-471-73674-0
  • Forsyth, Douglas J. and Daniel Verdier, eds., The Origins of National Financial Systems: Alexander Gerschenkron Reconsidered, London and New York, Routledge, (2003) ISBN 0-415-30168-8
  • Dawidoff, Nicholas, The Fly-Swatter: Portrait of an Exceptional Character, New York, Vintage (2003) ISBN 0-375-70006-4
  • Gerschenkron, A., ‘Soviet heavy industry. A dollar index of output, 1927/1928–37’ Review of Economics and Statistics, 120 (1955)
  • Basch, Antonin (1944). ”Reviews: Bread and Democracy in Germany”. Political Science Quarterly 59 (3): sid. 440–443. doi:10.2307/2144865. 

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Alexander_Gerschenkron&oldid=54211087”