Alexander Braun
Alexander Carl Heinrich Braun, född 10 maj 1805 i Regensburg, död 29 mars 1877 i Berlin, var en tysk botaniker.
| Alexander Braun | |
.png) | |
| Född | 10 maj 1805[1][2][3] Regensburg[4] |
|---|---|
| Död | 29 mars 1877[1][2][3] (71 år) Berlin[4] |
| Medborgare i | Kungariket Bayern |
| Utbildad vid | vetenskapsfakulteten i Universitetet i Paris Münchens universitet Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg  |
| Sysselsättning | Universitetslärare, biolog, paleontolog, mykolog, bryolog, algolog, botaniker[5] |
| Befattning | |
| Professor | |
| Arbetsgivare | Justus-Liebig-Universität Gießen Humboldt-Universität zu Berlin Friedrich-Wilhelms-Universität zu Berlin Karlsruher Institut für Technologie Botanischer Garten Berlin |
| Utmärkelser | |
| Maximiliansorden för konst och vetenskap (1874) | |
| Redigera Wikidata | |
Braun blev filosofie doktor i Tübingen 1829 och var därefter professor vid Polytechnikum i Karlsruhe från 1833. Han blev därefter professor i botanik först i Freiburg im Breisgau 1845, sedan i Giessen 1850 och slutligen (från 1851) i Berlin, där han tillika blev direktör för den botaniska trädgården.
Sitt namn som botaniker förvärvade han genom sin Vergleichende Untersuchung über die Ordnung der Schuppen an den Tannenzapfen (1831 i Karolinska-leopoldinska akademiens Nova Acta, 15:e bandet), i vilken han utvecklade Karl Friedrich Schimpers och sina, länge gällande, åsikter om bladställningen hos växterna. Hans mest betydande verk är Betrachtungen über die Erscheinung der Verjüngung in der Natur, insbesondere in der Lebens- und Bildungsgeschichte der Pflanze (1850), vilket i hög grad främjade den botaniska morfologin.
Även i sina senare skrifter behandlade Braun främst morfologin och de högre växternas historia, även en del kryptogamers (särskilt kärlkryptogamer, kransalger och encelliga alger). Hans strävan var att genom studium av talrika växtrikets arter, även urvärldens, närma sig det naturliga växtsystemet. Braun, var en av 1800-talets mest mångsidiga och betydande botaniker, invaldes som utländsk ledamot av svenska Vetenskapsakademien 1852.
Auktorsnamnet A.Braun kan användas för Alexander Braun i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som länkar till auktorsnamnet.
Källor redigera
- Svensk uppslagsbok. Malmö 1939.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Braun, Alexander, 1904–1926.
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Alexander Braun, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, Alexander Braun, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Браун Александр”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 18 december 2022.[källa från Wikidata]