Albert Lindhagen
Claes Albert Lindhagen i riksdagen kallad Lindhagen i Stockholm, född 25 juli 1823 i Askeby socken, Östergötlands län, död 21 oktober 1887 i Stockholm, var en svensk stadsplanerare, jurist, riksdagsledamot och kommunalman.
| Albert Lindhagen | |
 | |
| Född | 25 juli 1823[1][2][3] Askeby församling[2][3][4] |
|---|---|
| Död | 21 oktober 1887[1][2][4] (64 år) Hedvig Eleonora församling[4][5] |
| Begravd | Norra begravningsplatsen[6][7][8] kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[2][4]  |
| Sysselsättning | Stadsplanerare, arkitekt[1], domare, jurist, politiker[2][9][4] |
| Befattning | |
| Andrakammarledamot, Stockholms kommuns valkrets (1869–1869)[2][9][4] Justitieråd i Högsta domstolen (1874–1886)[2][9] Förstakammarledamot, Stockholms kommuns valkrets (1883–1887)[9][4] | |
| Politiskt parti | |
| Inget[4] | |
| Gift med | Anna Emilia Lindhagen (g. 1860–)[2][4] Elin Mathilda Schönmeyr (g. 1882–)[2][4] |
| Barn | Carl Lindhagen (f. 1860)[4] Anna Lindhagen (f. 1870)[10][4] Arthur Lindhagen (f. 1884)[4] |
| Släktingar | Georg Lindhagen (syskon)[2] |
| Redigera Wikidata | |
Lindhagen var bror till Georg Lindhagen samt far till Carl Lindhagen, Anna Lindhagen och Arthur Lindhagen.
Lindhagen blev från 1864 och till sin död den ledande gestalten i det stora projektet med att förvandla småstaden Stockholm till en storstad i det att han utformade den så kallade Lindhagenplanen. Även om hans planer över Stockholm aldrig fullbordats i sin helhet bör stjärnplatserna Karlaplan och Stureplan tillskrivas Lindhagens vision.
Liv och verk redigera
Albert Lindhagen blev student i Uppsala 1841, filosofie kandidat 1847 och filosofie magister 1848 samt avlade 1849 examen till rättegångsverken. 1854 blev Lindhagen fiskal i Svea hovrätt, 1860 hovrättsassessor och 1863 revisionssekreterare. 1864 utnämndes han till expeditionschef i Civildepartementet, 1869 till byråchef i Justitiestatsexpeditionen och 1871 till ledamot av Lagbyrån samt var 1874–1886 justitieråd.
Lindhagen var framförallt en inflytelserik byggnadspolitiker och hans lagförslag har kommit att sätta sin prägel på de stadsplaner som gjordes upp från slutet av 1800-talet in på 1900-talet. Enligt särskilda uppdrag sammanfattade Lindhagen förslagen till 1868 års och 1874 års stadsstadgorna innehållande byggnadsstadgan, brandstadgan och hälsovårdsstadgan för rikets städer. En effekt blev att nytt trähusbyggande i det närmaste förbjöds inne i stadsplanereglerat område. Vis av 1800-talets brandkatastrofer som drabbade många svenska städer förbjöds flervåningshus i trä. Viss uttänjning av reglerna förekom dock, i Göteborg bland annat genom stadens karaktäristiska landshövdingehus.
Åren 1862–1879 tillhörde Lindhagen överstyrelsen för Stockholms stads folkskolor, och alltsedan början av de nya kommunalförfattningarnas tillämpning (1863) tillhörde han stadsfullmäktige i Stockholm. Inom denna kår, där han var vice ordförande från 1879, och dess beredningsutskott och stadens drätselnämnd utövade han en energisk och inflytelserik verksamhet, särskilt i frågor angående Stockholms reglering och s.k. sundhetsförhållanden. Det var på hans initiativ många fastigheter kom att anslutas till avloppsnät och få vatten indraget i lägenheterna, istället för att hänvisa folk till ohygieniska utomhusbrunnar.
I stiftandet och organiserandet av Stockholms högskola var Lindhagen mer verksam än någon annan. Han blev denna skolas inspektor och ledande i dess styrelse. Vid 1869 års riksdag var Lindhagen en av Stockholms representanter i Andra kammaren, och 1883 invaldes han i Första kammaren. Stockholms stad reste 1891 hans gravvård på "Lindhagens kulle" på Norra begravningsplatsen.
Lindhagensgatan (1888), Lindhagensplan (1938) och det nya stadsområdet Lindhagen i Stockholm är uppkallade efter Albert Lindhagen.[11]
Lindhagenkommitténs generalplan redigera
Lindhagenplanen var en generalplan för Stockholm framlagd i ett Utlåtande med förslag till gatureglering i Stockholm år 1866 av en kommitté under ledning av Albert Lindhagen. Lindhagen var troligen influerad av fransmannen Georges-Eugène Haussmanns stadsplaner för omdaningen av Paris och var ledande bakom tillkomsten kommissionens generalplanen.
Lindhagenplanen antogs aldrig i sin helhet av Stadsfullmäktige; endast delar genomfördes efter hårda strider och revideringar. Ändå skulle Lindhagens generalplan få stor betydelse för Stockholms omdaning under sena 1800-talet. Enligt konsthistorikern Ragnar Josephson är det genom Lindhagenplanen som det moderna Stockholm räknar sin uppkomst.[12] Även Stockholms moderna parkhistoria kan sägas ha börjat med Lindhagenplanen.
Se även redigera
- Lindhagen, ett stadsutvecklingsprojekt från 2005.
- Lindhagenplanen 2.0, en idéplan från år 2012 för Stockholms framtida utveckling.
- Stadsplanering i Stockholm
- Norrmalmsregleringen
Källor redigera
- Stockholms stad
- Lindhagen, 2. Klas Albert i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)
- Lundevall, Peter (2006). Stockholm, den planerade staden. Carlssons bokförlag. ISBN 91-7203-788-1
Noter redigera
- ^ [a b c] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j] Gösta Selling, C Albert Lindhagen, s. 464, läst: 24 mars 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Askeby kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00021/C/2 (1808-1867), bildid: C0014678_00036, födelse- och dopbok, s. no value, läs onlineläs online, läst: 4 april 2018, ”Claes Albert,25,25,Föräldr Herr Communister Carl Israel Lindhagen och dess Fru Jacobina Maria Köhler...”.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j k l m] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 1, 1985, s. 132, Lindhagen i Stockholm, C Albert, läst: 6 januari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Hedvig Eleonora kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0006/F I/13 (1885-1889), bildid: 00012483_00178, sida 538, död- och begravningsbok, s. 538, läs onlineläs online, läst: 30 januari 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Norra begravningsplatsen: Kändisar, Norra begravningsplatsen.se, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Lindhagen, CLAES ALBERT, Svenskagravar.se, läs online, läst: 14 november 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Sten nr 91 – Albert Lindhagen, Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 4 juni 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Albin Hildebrand, Claës Albert Lindhagen, Svenskt porträttgalleri : XXV:2. Riksdagens andra kammare 1867-1904, 1905, s. 21, läs onlineläs online, läst: 3 mars 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Katarina kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/SSA/0009/C I/15 (1868-1871), bildid: 00076696_00279, sida 186, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, ”148,april,7,,1,Anna Jakobina Johanna...”.[källa från Wikidata]
- ^ Info på Stockholms stads webbplats[död länk]
- ^ Lundevall (2006), s. 61
Fördjupande litteratur redigera
- Selling, Gösta (1970). Esplanadsystemet och Albert Lindhagen: stadsplanering i Stockholm åren 1857-1887. Monografier utgivna av Stockholms kommunalförvaltning. Stockholm: Stockholms stadsarkiv. ISSN 0346-6035 Libris 8197906. ISBN 9789149029530
- Selling, Gösta: Albert Lindhagen i Svenskt biografiskt lexikon (1980–1981)
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Albert Lindhagen.- Albert Lindhagen hos Digitaltmuseum
