Albert Eschenmoser, född 5 augusti 1925 i Erstfeld i Uri, död 14 juli 2023,[17] var en schweizisk kemist.[18]

Albert Eschenmoser
Född5 augusti 1925[1]
Erstfeld, Uri, Schweiz
Död14 juli 2023[2][3] (97 år)
Medborgare iSchweiz
Utbildad vidETH Zürich, filosofie doktor,
SysselsättningKemist[4][5], universitetslärare
ArbetsgivareETH Zürich
Utmärkelser
Ernest Guenther Award (1966)[6]
Centenary Prize från Royal Society of Chemistry (1969)
Marcel Benoist-priset (1972)
Welch's kemipris (1974)[7]
Robert Robinson Award (1976)[8]
August Wilhelm von Hofmann-medaljen (1976)
Dannie-Heineman-priset (1977)
Davymedaljen (1978)[9]
Tetrahedron Prize (1981)[10]
Arthur C. Cope Award (1984)
Wolfpriset i kemi (1986)
Utländsk ledamot av Royal Society (1986)[11]
Cothenius-medaljen (1991)
Österrikes hederskors för vetenskap och konst (1993)
Inhoffen-medaljen (1995)
Nakanishi Prize (1998)[12]
Paracelsus-priset (1999)[13]
Grande médaille de l’Académie des sciences (2001)
Oparin/Urey-medaljen (2002)
Roger Adams Award in Organic Chemistry (2003)[14]
Sir Derek Barton Gold medal (2004)[15]
F. A. Cotton Medal (2004)[16]
Benjamin Franklin-medaljen (2008)
Pour le Mérite för vetenskap och konst
Redigera Wikidata

Eschenmoser studerade vid Eidgenössische Technische Hochschule Zürich (ETH), där han 1949 tog examen (Dipl.sc.nat., motsvarande magisterexamen) och 1951 doktorerade (D.Sci.) med nobelpristagaren Lavoslav Ružička som handledare.[17] 1956 blev han docent i organisk kemi vid ETH, 1960 e.o. professor, och 1965 ordinarie professor i allmän organisk kemi vid ETH. Sedan 1992 var han professor emeritus. Han var också verksam på deltid vid The Scripps Research Institute, och deras Skaggs Institute for Chemical Biology faculty på deltid från 1996 till 2009.[17]

Hans forskning tillsammans med Ružička gav viktiga insikter i biosyntes av steroider. Under 1960-talet påbörjade han, tillsammans med Robert Burns Woodward vid Harvard University, arbete med att syntetisera vitamin B12, den mest komplicerade naturprodukt som dittills syntetiserats. Arbetet var slutfört 1973 och räknas som en milstolpe inom organisk kemi.[17]

Eschenmosers forskning ledde till flera namnreaktioner: Eschenmoserfragmentering, Eschenmosers sulfidkontraktion, Eschenmoser-Claisenomlagring (en variant av Claisenomlagring) samt Eschenmosers salt, ett reagens för dimetylaminometylering.[17]

Eschenmoser tilldelades Davymedaljen 1978 och Wolfpriset i kemi 1986, tillsammans med Elias James Corey. 2008 tilldelades han Benjamin Franklin-medaljen.[17]

Referenser redigera

  1. ^ Historische Lexikon der Schweiz, 1998.[källa från Wikidata]
  2. ^ In deepest grief, the Laboratory of Organic Chemistry at @ETH_DCHAB at @ETH_en announces that our friend and colleague, Prof. em. Albert Eschenmoser passed away peacefully, at the age of 97, on July 14, 2023.Albert #Eschenmoser shaped organic chemistry as did few others, Twitter (på engelska), X Corp., läs online, läs online och läs onlineläs online, läst: 16 juli 2023, licens: Apache 2.0.[källa från Wikidata]
  3. ^ Albert Eschenmoser deceased (på engelska), ETH Zürich, 16 juli 2023, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ New Directions in Industrial Chemical Research as Reflected in Angewandte Chemie† (på engelska), 6 december 2012, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ In Two Generations, Drug Research Sees a Big Shift (på engelska), Wall Street Journal, 11 februari 2004, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Ernest Guenther Award in the Chemistry of Natural Products Recipients (på engelska), American Chemical Society, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, welch1.org.[källa från Wikidata]
  8. ^ Robert Robinson Award Winners (på engelska), Royal Society of Chemistry, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ Award winners : Davy Medal (på engelska), läs online, läst: 30 december 2018.[källa från Wikidata]
  10. ^ Winners of the Tetrahedron Prize for Creativity (på engelska), Tetrahedron, läs online.[källa från Wikidata]
  11. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 114, läs online.[källa från Wikidata]
  12. ^ Nakanishi Prize Recipients (på engelska), American Chemical Society, läs online.[källa från Wikidata]
  13. ^ Paracelsus Prize (på engelska), Swiss Chemical Society, läs online.[källa från Wikidata]
  14. ^ Roger Adams Award in Organic Chemistry Past Recipients (på engelska), American Chemical Society, läs online.[källa från Wikidata]
  15. ^ Sir Derek Barton Gold Medal: Previous winners (på engelska), Royal Society of Chemistry, läs online.[källa från Wikidata]
  16. ^ F. A. Cotton Medal for Excellence Chemical Research (på engelska), Texas A&M University, läs online.[källa från Wikidata]
  17. ^ [a b c d e f] Albert Eschenmoser deceased (engelska)
  18. ^ ”Organic chemist Albert Eschenmoser dies at age 97”. Chemical & Engineering News. 19 juli 2023. https://cen.acs.org/people/obituaries/Organic-chemist-Albert-Eschenmoser-dies/101/i24. Läst 6 augusti 2023.