Albert Bormann
tysk politiker
Albert Bormann, född den 2 september 1902 i Halberstadt, provinsen Sachsen, Preussen, Kejsardömet Tyskland, död den 8 april 1989 i München, Bayern, Västtyskland, var en tysk Gruppenführer inom Nationalsozialistisches Kraftfahrkorps. Han var mellan 1938 och 1945 Adolf Hitlers personlige adjutant vid Führerkansliet. Han ställdes 1949 inför en denazifieringsdomstol i München och dömdes till sex månaders straffarbete. Albert Bormann var yngre bror till Martin Bormann.
| Albert Bormann | |
 | |
| Född | 2 september 1902[1] Halberstadt[1] |
|---|---|
| Död | 8 april 1989[1] (86 år) München[1] |
| Medborgare i | Tyskland, Kejsardömet Tyskland, Weimarrepubliken och Nazityskland |
| Sysselsättning | Politiker |
| Befattning | |
| Ledamot av Nazitysklands riksdag | |
| Politiskt parti | |
| Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (–)[1] | |
| Släktingar | Martin Bormann (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Referenser redigera
Tryckta källor redigera
- Joachimsthaler, Anton (2000). The Last Days of Hitler: Legend, Evidence and Truth. London: Cassell. ISBN 978-1-4072-2133-5
- Linge, Heinz (2010). Med Hitler till slutet: mitt liv vid Führerns sida. Stockholm: Lindqvist Publishing. ISBN 978-3-596-16048-8