Alan Heeger

amerikansk fysiker, kemist och ingenjör

Alan J Heeger, född 22 januari 1936 i Sioux City, Iowa, är en amerikansk vetenskapsman som mottog Nobelpriset i kemi år 2000. Han tilldelades priset för "upptäckten och utvecklandet av ledande polymerer". Han delade priset med amerikanen Alan MacDiarmid och japanen Hideki Shirakawa.

Alan J Heeger Nobelpristagare i kemi 2000
Född22 januari 1936[1][2][3] (88 år)
Sioux City[4][5], USA
Medborgare iUSA[6][7]
Utbildad vidUniversity of Nebraska–Lincoln, kandidatexamen
University of California, Berkeley, filosofie doktor,
Omaha Central High School
SysselsättningFysiker[8], ingenjör, kemist[9][10], universitetslärare[11]
ArbetsgivareUniversity of Pennsylvania
University of Utah
University of California, Santa Barbara[12]
Genèves universitet
BarnDavid Heeger (f. 1961)
Utmärkelser
Oliver E. Buckley Condensed Matter Prize (1983)[13]
John Scott-medaljen (1989)
Balzanpriset (1995)
Nobelpriset i kemi (2000)[14][15]
Spanska forskningsrådets guldmedalj (2007)
AAAS Fellow (2011)[16]
Hedersdoktor vid Universidad de Alicante
Medlem av American Physical Society
Guggenheimstipendiet[17]
Redigera Wikidata

Sedan 1982 är han professor i fysik och leder "The Institute for Polymers and Organic Solids" vid University of California, Santa Barbara. Sedan 1987 är han också professor of Materials (in Engineering) vid samma universitet. Han är Adjunct Professor of Physics vid University of Utah sedan 1999 och Chief Scientist vid UNIAX Corporation.

Vanligtvis leder plaster inte elektrisk ström. I själva verket används plast just som isolering kring koppartrådarna i vanliga elsladdar. Det har dock visat sig vara möjligt att göra vissa plaster elektriskt ledande.

Plaster är polymerer, molekyler som upprepar sin struktur regelbundet i långa kedjor. För att en polymer ska kunna leda elektrisk ström måste den bestå av omväxlande enkel- och dubbelbindningar mellan kolatomerna. Den måste också "dopas", vilket innebär att man plockar bort elektroner (genom oxidation) eller för in extra elektroner (genom reduktion). Dessa "hål" eller extra elektroner kan röra sig längs polymerkedjan - den blir elektriskt ledande.

Heeger, MacDiarmid och Shirakawa var pionjärer inom detta område på slutet av 1970-talet och har därefter utvecklat ledande polymerer till ett forskningsfält av stor betydelse. Området har också gett upphov till viktiga praktiska tillämpningar. Ledande plaster används, eller är under industriell utveckling, i till exempel antistatmedel för fotografisk film, skärmskydd mot strålning från datorer och "smarta" fönster (som kan utestänga solljus). Nyligen har dessutom halvledande polymerer fått tillämpningar i ljusdioder och solceller samt som i displayer på mobiltelefoner och TV-skärmar i miniformat.

Källor redigera

  1. ^ Andrew Bell, Alan J. Heeger, Encyclopædia Britannica (på engelska), Encyclopædia Britannica, Inc., läs online, läst: 29 april 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ Alan Heeger Facts (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 29 april 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ Encyclopædia Britannica, Alan J. Heeger, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Semiconducting and Metallic Polymers: The Fourth Generation of Polymeric Materials (Nobel Lecture) (på engelska), 10 juli 2001, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ TWO NOBEL PRIZE WINNERS FROM UC SANTA BARBARA _x000B_CREDIT INTERDISCIPLINARY NATURE OF THE UNIVERSITY (på engelska), University of California, Santa Barbara, 10 oktober 2000, läs online, läst: 29 april 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Novel Organic Conductors: Effect of Structure On Band Gap (på engelska), 17 oktober 2011, läs online, läst: 30 april 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ Polyaniline Bilayer Composite Electrode for Efficient Polymer Light Emitting Diodes (på engelska), 4 oktober 2006, läs online, läst: 30 april 2020.[källa från Wikidata]
  8. ^ Boy chemist, Nobel laureate (på engelska), 28 februari 2007, s. 2, läs online, läst: 29 april 2020.[källa från Wikidata]
  9. ^ Plastic Solar Cells Get Needed Jolt (på engelska), The Korea Times, 27 april 2009, läs online, läst: 30 april 2020.[källa från Wikidata]
  10. ^ Nanoshapes: Forging the path to mini machines (på engelska), ScienceDirect, 1 mars 2008, s. 42-43, läs online, läst: 30 april 2020.[källa från Wikidata]
  11. ^ Professor HIDEKI SHIRAKAWAis awarded the Nobel Prizein chemistry, 2000. (på engelska), 12 oktober 2000, läs online, läst: 30 april 2020.[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, engineering.ucsb.edu .[källa från Wikidata]
  13. ^ läs online, www.aps.org .[källa från Wikidata]
  14. ^ The Nobel Prize in Chemistry 2000 (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 29 april 2020.[källa från Wikidata]
  15. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 29 april 2020.[källa från Wikidata]
  16. ^ läs online, www.aaas.org .[källa från Wikidata]
  17. ^ Guggenheim Fellows-databasen, alan-j-heeger.[källa från Wikidata]

Externa länkar redigera