Agnes (grekiska ἁγνή ’ren’, ’kysk’), född 237 eller 291 i Rom, död 257/258[1] eller 304 i Rom, var en romersk jungfru och martyr. Agnes vördas som helgon inom bland annat Romersk-katolska kyrkan. Hennes minnesdag firas den 21 januari.

Sankta Agnes
Sankta Agnes
Sankta Agnes
Sankta Agnes
Absidmosaik i Sant'Agnese fuori le Mura, Rom (630-talet).
Jungfru, Martyr
Född291
Rom
Död304
Rom
Vördas inomRomersk-katolska kyrkan
Östortodoxa kyrkan
Orientalisk-ortodoxa kyrkan
Anglikanska kyrkan
HelgedomSant'Agnese fuori le Mura och Sant'Agnese in Agone, båda i Rom
Helgondag21 januari
AttributEtt lamm
Skyddshelgon förTrolovade, kyskhet, trädgårdsmästare, våldtäktsoffer, jungfrur

Biografi redigera

Agnes var en romersk 13-årig flicka, som avböjde en ung mans frieri. Hon menade att hon redan hade sin brudgum – Kristus. Hon yttrade:

Jag är redan förlovad med en annan man, förmögnare och skönare än Ni och som lovat mig gåvor ännu dyrbarare än Edra. Honom har jag givit min tro, och jag skall hålla mitt löfte. Att älska honom betyder att förbliva ren, quem cum amavero, casta sum.[1]

Eftersom detta var under kristendomsförföljelsernas tid, blev hon avrättad för att hon bekände sig till Kristus.[2] Hennes reliker vördas i basilikan Sant'Agnese fuori le Mura i norra Rom,[3] medan hennes kranium har fått ett eget kapell, Cappella della Santa Testa, i Sant'Agnese in Agone vid Piazza Navona.[4][5]

Den heliga Agnes gravskrift författades av påve Damasus I:

FAMA REFERT SANCTOS DVDUM RETVLISSE PARENTES
AGNEN CVM LVGVBRES CANTVS TVBA CONCREPVISSET
NVTRICIS GREMIVM SVBITO LIQVISSE PVELLAM
SPONTE TRVCIS CALCASSE MINAS RABIEMQUE TYRANNI
VRERE CVM FLAMMIS VOLVISSET NOBILE CORPVS
VIRIBVS INMENSVM PARVIS SVPERASSE TIMOREM
NVDAQUE PROFVSVM CRINEM PER MEMBRA DEDISSE
NE DOMINI TEMPLVM FACIES PERITVRA VIDERET
O VENERANDA MIHI SANCTVM DECVS ALMA PVDORIS
VT DAMASI PRECIBVS FAVEAS PRECOR INCLYTA MARTYR.[6][7]

Agnes brukar vanligtvis avbildas med ett lamm, vars latinska glosa, agnus, anspelar på hennes namn.

Sankta Agnes beskyddar kyskhet och jungfrur, barn, förlovade par, trädgårdsmästare och gästhem för arbetande kvinnor.

Enligt Ambrosius av Milano var Agnes martyrium tvåfalt – renhetens och trons martyrium.[8]

Bilder redigera

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Törne 1935, s. 61.
  2. ^ The New Encyclopedia of Christian Martyrs, sid. 428–430.
  3. ^ Tylenda 1993, s. 83.
  4. ^ Tylenda 1993, s. 86.
  5. ^ Ciofetta 1996, s. 50.
  6. ^ ”FAMA REFERT SANCTOS”. http://bp2.blogger.com/_c6hls1MUNpg/R5TKxB7oLQI/AAAAAAAAAWA/vpD5y-MgKYs/s1600-h/Fama.jpg. Läst 11 december 2017. 
  7. ^ Törne 1935, s. 53. ”Ryktet förmäler, vad de fromma föräldrarna förut omtalat: då trumpeten låt höra sina dystra toner, lämnade Agnes, ännu ett barn, plötsligt sin ammas sköte och trotsade frivilligt tyrannens hot och raseri. Då denne ville låta hennes ädla lekamen förtäras av lågorna, övervann hon med sina svaga krafter sin stora fruktan; hon utbredde över sina blottade lemmar sitt rika hår för att ej något odödligt anlete skulle få skåda Herrans tempel. O, du vördnadsvärda, kyska och heliga, jag beder dig, prisade martyr, lyssna till Damasus’ böner!”
  8. ^ ”St Ambrose on the Virginity & Martyrdom of St Agnes”. Beauty So Ancient. 21 januari 2021. https://www.beautysoancient.com/st-ambrose-on-the-virginity-martyrdom-of-st-agnes/. Läst 21 januari 2021. 

Webbkällor redigera

Tryckta källor redigera

  • Ciofetta, Simona (Guigno 1996). ”Sant'Agnese in Agone” (på italienska). Roma Sacra: guida alle chiese della città eterna (Roma: Cosmofilm) (7): sid. 45–50. ISSN 1126-6546. 
  • Farmer, David Hugh (1992) (på engelska). The Oxford Dictionary of Saints. Oxford Reference (3). Oxford: Oxford University Press. sid. 7–8. ISBN 0-19-283069-4 
  • (på engelska) The Book of Saints: A Dictionary of Servants of God (6). London: Cassell. 1994. ISBN 0-304-34357-9 
  • (på engelska) The New Encyclopedia of Christian Martyrs. Grand Rapids, Michigan: Baker Books. 2001. ISBN 0-8010-1225-2 
  • Tylenda, Joseph N. (1993) (på engelska). The Pilgrim's Guide to Rome's Principal Churches. Collegeville, Minnesota: Liturgical Press. ISBN 0-8146-5016-3 
  • Törne, Bengt von (1935). Från Domitianus till Gustav III: Ett romerskt kejsarstadions öden genom tiderna. Helsingfors: Söderström & C:o 

Externa länkar redigera