Agent 007 ser rött

brittisk film från 1963 regisserad av Terence Young

Agent 007 ser rött (originaltitel: From Russia with Love) från 1963 är den andra filmen om den hemlige MI6-agenten James Bond producerad av EON Productions. Filmen var den andra med Sean Connery i huvudrollen och den andra Bondfilmen som regisserades av Terence Young. Handlingen utspelar sig i bland annat Istanbul, och kretsar kring kodmaskinen Lektor som organisationen S.P.E.C.T.R.E. använder för att locka fram James Bond så att de kan döda honom.

Agent 007 ser rött
(From Russia with Love)
Agent 007 ser rött
Agent 007 ser rött
GenreAction/Thriller
RegissörTerence Young
ProducentAlbert R. Broccoli
Harry Saltzman
ManusRichard Maibaum
SynopsisJohanna Harwood
Baserad påKamrat Mördare av
Ian Fleming
SkådespelareSean Connery
Pedro Armendáriz
Lotte Lenya
Robert Shaw
Bernard Lee
Daniela Bianchi
OriginalmusikJohn Barry
FotografTed Moore
KlippningPeter R. Hunt
ProduktionsbolagEON Productions
DistributionUnited Artists
PremiärStorbritannien 10 oktober 1963 (Storbritannien)
31 mars 1964 (Sverige)
Speltid115 minuter
LandStorbritannien Storbritannien
SpråkEngelska
Budget$2 miljoner
Intäkter$78 900 000
FöregångareAgent 007 med rätt att döda
UppföljareGoldfinger
IMDb SFDb Elonet

Schackpartiet som Kronsteen spelar i början av filmen och som han vinner på ett spektakulärt sätt bygger på ett riktigt parti som spelades mellan Boris Spasskij och David Bronstein i Leningrad 1960.[1][2]

Titeln redigera

Den andra Bondfilmen Agent 007 ser rött bygger på Flemings roman Kamrat Mördare som gavs ut året innan Döden på Jamaica, boken bakom den första filmen Agent 007 med rätt att döda. För att följa mönstret från Agent 007 med rätt att döda gavs filmen en titel som syftade på Ryssland och kommunismens röda färg. Den engelska titeln är From Russia with Love (på svenska: "Från Ryssland med kärlek").

Handling redigera

När brittiska MI6 får höra att en Enigma-liknande omkodningsmaskin finns att få tag på från ryssarna blir deras bäste agent ivägskickad att ta den innan S.P.E.C.T.R.E. hinner ta tillbaka den från den vackra ryskan Tatyana Romanova, som i tron att hon hjälper sitt land, ska ge maskinen till James Bond. Vad varken Bond, Romanova eller MI6 vet är att maskinen i själva verket är ett lockbete som det i Sovjet ledda brottssyndikatet S.P.E.C.T.R.E. har lagt ut. De vill ha hämnd för vad Bond och MI6 gjorde mot deras medarbetare Doktor Julius No sex månader tidigare.

Rollista redigera

 
Lotte Lenya spelar skurken Rosa Klebb
  Sean Connery  –  James Bond
  Daniela Bianchi  –  Tatiana Romanova
  Pedro Armendáriz  –  Ali Kerim Bey
  Lotte Lenya  –  Rosa Klebb
  Robert Shaw  –  Donald "Red" Grant
  Bernard Lee  –  M
  Eunice Gayson  –  Sylvia Trench
  Walter Gotell  –  Morzeny
  Francis de Wolff  –  Vavra
  Lois Maxwell  –  Miss Moneypenny
  Desmond Llewelyn  –  Major Boothroyd
  Aliza Gur  –  Vida
  Martine Beswick  –  Zora
  Vladek Sheybal  –  Kronsteen
  Anthony Dawson och Eric Pohlmann (röst)  –  Ernst Stavro Blofeld (skrivet i eftertexterna som Number 1)

Produktion redigera

Förproduktion redigera

Filmen valdes som den första uppföljaren till Agent 007 med rätt att döda delvis eftersom det var en av John F. Kennedys favoritböcker.

Filminspelningen redigera

Inspelningen gjordes på flera platser, främst Istanbul. Flera scener spelades som vanligt för Bondfilmerna in på Pinewood studios utanför London, England.

Bilar och prylar redigera

  • Personsökare och automobiltelefon i Bonds Bentley.
  • Portfölj — Tekniskt sett James Bonds första pryl. Väskan som utfärdas till 007 av Q-Branch i början av filmen innehåller ett hopfällbart AR-7 krypskyttegevär med ammunition, en platt kastkniv och femtio engelska guldmynt i hemliga utrymmen. Dessutom har portföljen en säkerhetsmekanism som detonerar en magnetiskt fastsatt tårgasbomb om väskan öppnas på ett inkorrekt sätt.
  • En apparat för att upptäcka avlyssningsapparatur.
  • En bandspelare dold i en kamera.

Efterproduktion redigera

Filmen klipptes av Peter Hunt, som senare skulle komma att regissera Bondfilmen I hennes majestäts hemliga tjänst (1969).

Förtexterna till filmen filmades av Maurice Binder.

Musik redigera

Sånger redigera

Titelmelodin skrevs av Lionel Bart och sjöngs av Matt Monro.

Soundtrack redigera

Musiken skrevs av John Barry som skulle komma att bli den mest produktive av alla Bondkompositörer.

  1. "Opening Titles: James Bond Is Back/James Bond Theme"
  2. "Tania Meets Klebb"
  3. "Meeting in St. Sophia"
  4. "The Golden Horn" *
  5. "Girl Trouble"
  6. "Bond Meets Tania"
  7. "007"
  8. "Gypsy Camp"
  9. "Death of Grant"
  10. "From Russia with Love" – Matt Monro
  11. "Spectre Island"
  12. "Guitar Lament" *
  13. "Man Overboard/SMERSH in Action"
  14. "James Bond with Bongos"
  15. "Stalking"
  16. "Leila Dances" *
  17. "Death of Kerim"
  18. "007 Takes the Lektor"

* Figurerar inte i filmen.

Mottagande redigera

Rotten Tomatoes har filmen 96 % positiva betyg, det näst högsta i Bond-franchisen efter Agent 007 med rätt att döda med 98 %.[3] Bonds slagsmål med agenten Grant ombord på Orientexpressen har också lyfts fram som en av filmseriens höjdpunkter.[4][5][6]

Referenser redigera

Externa länkar redigera