Paternosterböna eller paternosterärt (Abrus precatorius) är en växtart i paternosterbönssläktet (Abrus) och familjen ärtväxter. Den beskrevs av Carl von Linné 1767.[1]
Paternosterböna | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Kärlväxter Tracheophyta |
Klass | Tvåhjärtbladiga blomväxter Magnoliopsida |
Ordning | Ärtordningen Fabales |
Familj | Ärtväxter Fabaceae |
Släkte | Paternosterbönssläktet Abrus |
Art | Abrus precatorius |
Vetenskapligt namn | |
§ Abrus precatorius | |
Auktor | L. |
Utbredning | |
Utbredningsområde | |
Synonymer | |
Till A. p. africanus: Abrus minor Desv. Abrus squamulosus E.Mey. Abrus tunguensis Lima Till A. p. precatorius: Abrus abrus (L.) Wright Abrus maculatus Noronha Abrus pauciflorus Desv. Abrus precatorius var. albospermum M.A.Hassan, M.O.Rahman & Afroz Abrus precatorius var. erythrospermus Voigt Abrus precatorius var. leucospermus Voigt Abrus precatorius f. luteoseminalis H.St.John Abrus precatorius var. melanospermus Voigt Abrus precatorius var. novoguineensis Zipp. ex Miq. Glycine abrus L. Orobus americanus Mill. Zaga latifolia Raf. Zaga parvifolia Raf. | |
Beskrivning redigera
Paternosterbönan är en vedartad slingerväxt. Frukterna är hårda bönor, oftast röda med ett svart märke i änden, men ibland svarta eller vita. På grund av bönans vackra utseende och hårdhet används de för att göra halsband och leksaker.[2]
Utbredning redigera
Arten återfinns i tropiska och subtropiska områden i Gamla världen, från Sydafrika och Mauretanien över Jemen till Indien, Indokina och södra Kina, samt i Australien. Den har även införts i Sydamerika, Karibien och Florida.[1]
Giftighet redigera
Bönorna innehåller giftet abrin, och en enda väl söndertuggad böna kan betyda livsfara. Symtomen på förgiftning är svåra magsmärtor och diarré med blod i avföringen.[3]
Underarter redigera
Arten delas in i följande underarter:[1]
- A. p. africanus (i Afrika och Jemen)
- A. p. precatorius (i Asien och Australien)
Bildgalleri redigera
-
Bönor.
-
Blommor.
Källor redigera
- Rodhe, Karl (1981). Våra giftiga växter - är de farliga?: en uppslagsbok i samarbete med Giftinformationscentralen. Stockholm: LT. Libris 7252018. ISBN 9136009865
Noter redigera
- ^ [a b c] ”Abrus precatorius”. Plants of the World Online. https://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:469605-1. Läst 20 december 2023.
- ^ Rodhe, s. 17–18.
- ^ Rodhe, s. 18.
Externa länkar redigera
- Wikimedia Commons har media som rör Abrus precatorius.
- Wikispecies har information om Abrus precatorius.