1853
år
1853 (MDCCCLIII) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
Händelser redigera
Februari redigera
- 12 februari – Staden Puerto Montt grundas vid Reloncavísundet i Chile.
Mars redigera
- 4 mars
- Franklin Pierce efterträder Millard Fillmore som USA:s president .
- Alabamademokraten William King blir USA:s vicepresident .
- 11–13 mars – Amerikanska soldater landstiger i Nicaragua under politiska oroligheter.[1]
- 18 mars – Mellan Bombay och Thana öppnas den första järnvägen i Indien.[2]
- 28 mars – Krimkriget bryter ut.
April redigera
- April – Amerikanska marinsoldater lämnar Buenos Aires, Argentina.[1]
- 18 april - USA:s vicepresident William King avlider i sjukdom, under sin påbörjade ämbetstid .
Maj redigera
- 15 maj – Då Sveriges riksdag har beslutat att ett telegrafnät skall anläggas reses Sveriges första telegrafstolpe i Märsta på den första telegraflinjen mellan Stockholm och Uppsala.
- 12 maj–31 oktober – Great Industrial Exhibition arrangeras i Dublin, Irland.
Juni redigera
- Juni – Det tredje och sista liberala reformmötet i Örebro hålls.
- 24 juni – Fregatten Eugenie anlöper Göteborg, efter att ha seglat jorden runt på två år.
Juli redigera
- 14 juli – Exhibition of the Industry of All Nations, en världsutställning i New York, USA, öppnas. Elisha Graves Otis demonstrerar en hiss med säkerhetsbroms.
- Juli – Matthew Calbraith Perry besöker Japan, som återigen börjar öppna sin ekonomi för handel med västerländska stater.[1]
September redigera
- 24 september – Nya Kaledonien blir en fransk koloni inom Franska Oceanien.[3]
Oktober redigera
- 30 oktober – Sångsällskapet Orphei Drängar grundas i Uppsala.
November redigera
- 1 november – Det svenska Kongl. Elecktriska Telegraf-Werket bildas (se Televerket).
- 1 november – Slaget om Sinop.
- November – Den första svenska telegraflinjen mellan Stockholm och Uppsala öppnas.
December redigera
- December – Sverige, Norge och Danmark förklarar sig neutrala i Krimkriget. Nordiska hamnar skall hållas öppna för alla främmande fartyg.
- 9 december – Stockholms stadsmission grundas i Sverige.[4]
- 30 december – Genom Gadsdenfördraget köper USA mark från Mexiko att använda för järnvägsbygge i sydväst.
Okänt datum redigera
- Modern utbildning börjar i Nepal då Nepals första moderna skola invigs. Skolan är dock bara för de styrande familjerna och deras hovmän.
- Det första gasverket anläggs i Stockholm, vid Klara sjö.
- En proposition läggs enligt vilken svenska staten skall ansvara för och finansiera utbyggnaden av järnvägsnätet genom så kallade stambanor. Översten Nils Ericson får ansvaret för byggandet tillsammans med finansminister Johan August Gripenstedt. Man söker öka uppodlingen genom att dra järnvägarna genom mindre attraktiva områden och undviker kusterna i händelse av fientliga anfall. Västra stambanan dras mellan Stockholm och Göteborg och den södra mellan Falköping och Malmö.
- Fredrika Bremer grundar Sveriges första kvinnoförening, Stockholms fruntimmersförening för barnavård. Hon utger också sin skildring av sin Amerikaresa, Hemmen i den nya världen.
- En ny lag i Sverige inskränker rätten att bränna brännvin.
- En andra koleraepidemi utbryter i Sverige.
- Sveriges första lokomotiv, Förstlingen, byggs på Munktells Mekaniska Verkstad i Eskilstuna.
- Skånska Sockerfabriks AB grundas i Landskrona.
- 1853 års fattigvårdförordning.
- Haussmanns ombyggnation av Paris påbörjas.
Födda redigera
- 1 januari – Harry A. Richardson, amerikansk republikansk politiker, senator 1907–1913.
- 15 januari – Albert McIntire, amerikansk republikansk politiker och jurist, guvernör i Colorado 1895–1897.
- 19 januari – Stephen M. White, amerikansk demokratisk politiker, senator 1893–1899.
- 28 januari – José Martí, kubansk politiker, journalist, filosof och poet.
- 3 februari – George William Erskine Russell, brittisk politiker och författare.
- 16 februari – Charles J. Hughes, amerikansk demokratisk politiker, senator 1909–1911.
- 21 mars
- Frederick Booth-Tucker, ledare för Frälsningsarmén i USA 1896–1904.
- William W. Stickney, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1900–1902.
- 30 mars – Vincent van Gogh, nederländsk konstnär.
- 6 april – Emil Jellinek, grundare av Mercedes.
- 14 april – Henrik Berggren, svensk disponent och riksdagsledamot.
- 23 april – Winthrop M. Crane, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Massachusetts 1900–1903 och senator 1904–1913.
- 13 maj – Adolf Hölzel, tysk målare och konsthistoriker.
- 28 maj – Carl Larsson, svensk konstnär.
- 5 juni – Lucina Hagman, finländsk pedagog och skriftställare.
- 18 juli – Hendrik Lorentz, nederländsk matematiker och fysiker, fick nobelpriset i fysik 1902.
- 31 juli – Frans Alexander von Scheele, svensk universitets- och skolman, pedagogisk och filosofisk skriftställare.
- 19 augusti – Lawrence D'Orsay. brittisk skådespelare.
- 2 september – Wilhelm Ostwald, nobelpristagare i kemi.
- 4 september – Julia Håkansson, svensk skådespelare.
- 25 september
- Alexander S. Clay, amerikansk demokratisk politiker, senator 1897–1910.
- Allen M. Fletcher, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1912–1915.
- 13 oktober – Lillie Langtry, brittisk skådespelare.
- 20 oktober – Louise Abbéma, fransk målare.
- 23 november – Giuseppina Bozzachi, italiensk ballerina.
- 24 november – Bat Masterson, amerikansk sheriff.
- 12 december – Henrik Menander, arbetardiktare.
- 14 december
- Errico Malatesta, italiensk anarkist och revolutionär.
- William Henry Thompson, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1933–1934.
- 17 december – Henric Westman, svensk godsägare, donator.
- 29 december – Horace Chilton, amerikansk demokratisk politiker, senator 1891–1892 och 1895–1901.
- 31 december – Henrik Tore Cedergren, svensk telefontekniker och grundare av Stockholms Allmänna Telefon AB.
- December – Johan Petter Johansson, svensk uppfinnare.
- Edvard Evers, kyrkoherde i Norrköping.
Avlidna redigera
- 12 januari – William H. Cabell, amerikansk politiker, guvernör i Virginia 1805–1808.
- 17 mars – Christian Doppler, österrikisk fysiker och matematiker.
- 20 mars – Robert James Graves, irländsk läkare.
- 13 april
- Leopold Gmelin, tysk kemist
- James Iredell, Jr., amerikansk politiker, senator 1828–1831.
- 28 april – Ludwig Tieck, tysk poet.
- 10 maj – Jacob Burnet, amerikansk jurist och politiker, senator 1828–1831.
- 11 maj – Nikita Bitjurin, rysk munk, geograf och sinolog.
- 7 juni – Laure Junot, fransk memoarförfattare.
- 21 augusti – Maria Quitéria, brasiliansk nationalhjältinna.
- 31 augusti – Amalia, svensk prinsessa, dotter till Gustav IV Adolf och Fredrika av Baden.
- 5 oktober – Mahlon Dickerson, amerikansk politiker, marinminister 1834–1838.
- 14 oktober – Elisha Mathewson, amerikansk politiker, senator 1807–1811.
- 6 november – Samuel Grubbe, svensk filosof och politiker.
- 15 december – Georg Friedrich Grotefend, tysk språkforskare.
- Maria Johanna Görtz, svensk konstnär, tecknare.
- Meta Forkel-Liebeskind, tysk författare och översättare.
- Élisa Garnerin, fransk ballongflygare och fallskärmshoppare.
Referenser redigera
Fotnoter redigera
- ^ Järnvägar i historien Arkiverad 12 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ World Statesmen (läst 7 april 2011)
- ^ Stockholms stadsmission Arkiverad 8 augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine.
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör 1853.
