Åseda

tätort i Uppvidinge kommun, Sverige
För den historiska köpingskommunen, se Åseda köping.

Åseda är en tätort och centralort i Uppvidinge kommun i Kronobergs län. Orten uppstod under början av 1900-talet, som en knutpunkt för järnvägen på det småländska höglandet. Mot slutet av 1900-talet lades dock järnvägsnätet successivt ner, och orten har blivit en pendlingsort till Växjö. 2019 hade tätorten 2 700 invånare.

Åseda
Tätort
Centralort
Åseda kyrka och rådhus från luften
Åseda kyrka och rådhus från luften
Land Sverige Sverige
Landskap Småland
Län Kronobergs län
Kommun Uppvidinge kommun
Distrikt Åseda distrikt
Koordinater 57°10′5″N 15°21′4″Ö / 57.16806°N 15.35111°Ö / 57.16806; 15.35111
Area
 - tätort 325 hektar (2020)[3]
 - kommun 1 226,66 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 2 740 (2020)[3]
 - kommun 9 263 (2023)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 8,4 inv./hektar
 - kommun 8 inv./km²
Grundad 1910 (som municipalsamhälle)
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Åseda
Postnummer 364 33
Riktnummer 0474
Tätortskod T2036[4]
Beb.områdeskod 0760TC105 (1960–)[5]
Geonames 2724962
Ortens läge i Kronobergs län
Ortens läge i Kronobergs län
Ortens läge i Kronobergs län
Wikimedia Commons: Åseda
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Historik redigera

Kyrkan har sitt ursprung på 1100-talet. Ortnamnet kommer från kyrkbyn, förledet innehåller ordet å, syftande på Badebodaån[6]. Efterleden är plural form av ett ord motsvarande dialektordet sidd 'sidlänt sluttande mark (vid vatten).[6] Ortnamnets stavning Åseda har genom tiderna förändrats och första gången det omnämnts är 1345 i Svenskt Diplomatarium band 5. Sedan dess har namnen Aseda (1429), Aaseda (1451), Oseda (1470) och Åsheda fram till 22 oktober 1927.

Under 1970-talet och 1980-talet drevs förlaget Revolt Press och tidningen Revolt – mot sexuella fördomar från Åseda, av HBT-aktivisterna Michael Holm och Geurt Staal. Med tiden kom Åseda, genom förlags- och tidningsverksamheten, att bli en knutpunkt för kontakter mellan homosexuella i Sverige och Norden, och flera europeiska HBT-tidningar och -tidskrifter trycktes i Åseda.[7][8][9]

Järnvägen i Åseda redigera

Åseda är en huvudsakligen modern ort som uppstod för drygt hundra år sedan som en järnvägsknutpunkt på småländska höglandet (normalspåriga järnvägen NässjöSävsjöströmNybro och smalspårsjärnvägen Växjö–Klavreström–Virserum och så småningom till Hultsfred). Orten växte upp som järnvägsknut och hade under storhetstiden hundratals anställda vid järnvägen. Den smalspåriga banan Växjö–Åseda-Hultsfred korsade den normalspåriga Nässjö–Sävsjöström–Nybrobanan genom ett spårkors väster om stationen. Så småningom uppstod ett antal industrier knutna till läget vid järnvägen, bland annat ett mejeri som lades ned 2004 och ett antal snickerier och trävaruföretag. Orten har under de senaste decennierna blivit en pendlingsort till Växjö fem mil sydväst längs med riksväg 23. Järnvägstrafiken har under tiden försvunnit. På banan söderut mot Nybro revs spåren upp i början av 1990-talet, sydväst mot Växjö revs spåren upp 2001, norrut mot Nässjö och Vetlanda är all trafik nedlagd sedan 2002 och smalspårsbanan österut mot Virserum har tidigare hotats med upprivning.

Hösten 2006 den 23 september gick det sista motorvagnståget från Nässjö till Åseda, det bestod av rälsbussar. Bara en vecka senare visade det sig att "ännu ett sista" tåg skulle köras, det var tåg med diesellok och ånglok från Nässjö järnvägsmuseum som körde den allra sista turen till/från Åseda per järnväg på normalspår.

Smalspåret mot Virserum har det gått bättre för. Vid julmarknaden i Åseda 2005 återupptogs tågtrafiken till Hultanäs 9 kilometer norr om Åseda. Sommaren 2008 gick turisttågen i annonserad trafik fyra söndagar i juli, vilket utökades ytterligare 2009. Trafiken har sedan pågått reguljärt under sommarhalvåret samt i samband med olika evenemang i regionen, men sträckan Virserum-Hultsfred har inte haft någon persontrafik sedan augusti 1997.

Administrativ historik redigera

Åseda var och är kyrkby i Åseda socken och ingick från 1863 i Åseda landskommun. I denna landskommun bildades Åseda municipalsamhälle 1910 som utbröts ur landskommunen 1942 och bildade Åseda köping. Åseda landskommun inkorporerades i köpingen 1965. Åseda är sedan 1971 centralort i Uppvidinge kommun, men vissa centrala förvaltningar finns i Lenhovda och Älghult.

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutvecklingen i Åseda 1960–2020[10][11]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
2 431
1965
  
2 402
1970
  
2 491
1975
  
2 465
1980
  
2 471
1990
  
2 512 245
1995
  
2 626 245
2000
  
2 503 255
2005
  
2 430 262
2010
  
2 430 264
2015
  
2 557 302
2020
  
2 740 325

Samhälle redigera

Bankväsende redigera

 
Handelsbanken i Åseda.

Åsheda kommuns sparbank grundades 1886. Den uppgick 1964 i Kronobergs läns sparbank som senare blev en del av Swedbank.

Den 15 december 1902 öppnade Bankaktiebolaget Södra Sverige ett kontor i Åseda.[12][13] Södra Sverige uppgick senare i Svenska Handelsbanken.

Handelsbanken stängde kontoret i Åseda under 2021.[14] Därefter var Swedbank enda banken i orten.

Idrott redigera

Sportklubben Kexholms SK bildades 1954 i stadsdelen Kexholm i Åseda. Klubben har nått framgångar i framförallt orientering.

Idrottsföreningen Åseda IF har varit aktiv sedan 27 september 1927 och har spelat en central roll för idrotten i Åseda. Fotbollssektionen startade i april 1928.

Noter redigera

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, SCB, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 20 oktober 2013.[källa från Wikidata]
  5. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Språk- och folkminnesinstitutet och Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf. Läst 16 augusti 2023 
  7. ^ Voss, Foto: Jon. ”Michael Holm in memoriam”. QX.se. https://www.qx.se/livsstil/livet/24511/michael-holm-in-memoriam/. Läst 31 oktober 2020. 
  8. ^ Voss, Foto: Jon. ”En gayförkämpe har somnat in”. QX.se. https://www.qx.se/livsstil/livet/20776/en-gayforkampe-har-somnat-in/. Läst 31 oktober 2020. 
  9. ^ Johansson, Jesper (2019). Bögarnas kamp! : En studie om manlig homosexualitet och identitetspolitik i svensk homopress 1971–1986. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-162426. Läst 31 oktober 2020 
  10. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  11. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  12. ^ Nytt bankkontor i Åsheda, Smålandspostens Veckoblad, 16 december 1902
  13. ^ 1901-1905 Kronobergs län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 10. Åren 1901-1905. Kronobergs län, s. 31
  14. ^ Handelsbanken stänger fler kontor i länet, Smålandsposten, 7 september 2021

Externa länkar redigera